- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
204

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hundra år grekisk arkeologi. Av Natan Valmin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Natan V almin

Hadrianus’ bibliotek ocb det romerska torget,
folkförsamlingsplatsen Pnyx och den kulle som prydes av Filopappos’
gravmonument. Dessa athenska grävningar hava fortsatts mer eller mindre
sporadiskt under bela den följande tiden i samband med tillfälliga
fynd vid husbyggen o. d. Det stora område, som en gång upptogs
av det athenska eentraltorget, det s. k. agora, som numera är
föremål för de amerikanska grävningarnas energiska aktion, är enligt
en överenskommelse uppdelat mellan amerikanerna och grekerna.
De senare hava dock ännu ej börjat systematiskt bearbeta sitt
område men hava redan gjort ett par mindre förundersökningar och
kompletterat tidigare grävningar, t. ex. på det romerska torget.

Utanför Athen och dess närmaste omnejd (inom vilken man kan
nämna grekernas undersökningar nere i Pireus) har sällskapet
igångsatt grävningar på en mängd ställen ute i olika landskap.
Ett av de mera resultatrika företagen är undersökningen av det
gamla Tebe i Boiotien, där professor Keramopoulos fortfarande
sysslar med både den klassiska och, framför allt, den förhistoriska
staden, Kadmos’ berömda borg. I det till bristning fullproppade
museet i Tebe kan man få en tydlig föreställning om denna
grävnings rika resultat. Grekerna hava jämte fransmännen arbetat
uppe i Delfi, där de bl. a. undersökt Kastalias heliga källa, i det
från perserkrigen beryktade Plataeae och i Ehamnus, där en
annan av den grekiska arkeologiens koryféer, Stais, framgrävt
Nemesis’ och Themis’ tempel med kultbild och reliefprydd statybas
o. s. v. Det är greker, som gjort det mesta i Mykene, sedan
Schlie-mann genom sina uppseendeväckande skattefynd visat vägen. Där
har ännu en annan av det grekiska arkeologsällskapets mera
bemärkta medlemmar, Tsountas, gjort betydande och rika fynd i
bl. a. mykenska kammargravar. Samme Tsountas är det, som i
den berömda kupolgraven i Yafio nära Sparta bl. a. funnit de båda
mykenska guldbägare, som höra till det grekiska nationalmuseets
vackraste och värdefullaste föremål. I närheten, öster om Sparta,
hava grekiska arkeologer funnit resterna av Apollons helgedom i
det ålderdomliga Amyklai. I grannlandskapet Messenien har en
av de mera bemärkta nu levande grekiska arkeologerna,
Oikono-mos, börjat utgrävningen av Epaminondas’ stad Messene, inom
vars imponerande och fantastiskt väl bevarade murar han funnit
det antika torget med hallar ocli rådhus o. s. v. Hans kollega, den
redan nämnde och icke mindre berömde Ivourouniotis, har i samma
landskap bidragit till vår kännedom om den mykenska tidens

204

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free