Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Medborgarbildning och demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tolerant småleende avfärda bristerna i medborgarbildningen. Vill
man däremot bevara dem, är det hög tid att sörja för att »educate
our masters» i fråga om det område, där deras herravälde skall
utövas.
Naturligtvis är skolundervisning icke den enda väg, på vilken
man kan uppmuntra samhällelig anda och ett samhälleligt intresse.
Tvärtom, allra bäst vore naturligtvis om valmännen frivilligt och
utan särskild kostnad för statsverket skaffade sig de nödvändiga
förutsättningarna för rösträttens begagnande; i pressens och
radions tidevarv äro medborgarnas möjligheter att utan större
besvär skaffa sig folkbildning synnerligen stora. Det vill dock synas,
som om man icke borde göra sig alltför stora förväntningar i det
avseendet. När det är möjligt att vinna spridning för sådana
vallögner som att en borgerlig majoritet skulle betyda
folkpensionernas avskaffande, eller när en konservativ väljare kan gå fram till
rösturnan i den förvissningen, att socialdemokratiens seger skulle
betyda tsarväldets införande i Sverige, då är det ganska illa ställt
med den balans i den politiska opinionsbildningen, som ansetts
utgöra det säkraste värnet mot diktaturrörelserna. En ung flicka i
tjugoårsåldern med normalskolekompetens, som föreställer sig att
stadsfullmäktige utses av rådstuvurätten, har lika små möjligheter
för ett klokt begagnande av den kommunala rösträtten som den
jämnårige yngling, som saknar allt begrepp om skillnaden mellan
arbetarekommun och borgerlig kommun. Huruvida det medför
några större praktiska olägenheter om man föreställer sig att
»kommunisterna indelas i Sillénare, Lindholmare och
Furugårdare» må lämnas därhän; i varje fall tyder det knappast på någon
mera djupgående kännedom om det nutida svenska partiväsendets
karaktär. Likaledes torde det vara önskligt åtminstone för den
som har sin verksamhet på landsbygden att veta vad som menas
med en nämndeman; ja, man skulle kanske rentav kunna tycka,
att de som lyda under en häradsrätts domvärjo borde ha reda på
att dess utslag icke normalt fällas genom majoritetsbeslut i
nämnden. (Exemplen här och i det följande äro hämtade från valrörelsen
eller undervisning i högre undervisningsanstalter för snart
röstberättigad ungdom med mer eller mindre grundlig skolbildning.)
Men den farliga okunnigheten gäller icke blott själva
samhällsorganisationens beskaffenhet. Vad skulle upphovsmännen till den
nya giftermålsbalken säga, om de träffade samman med den
giftasvuxna unga dam, som föreställde sig de ekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
