Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 15 febr. 1937 - Svenskarna i Nya Sverige. Av Berthel K. H. Broberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Dessa ord skrevos av svenska lagstiftare vid samma tid, som
Vir-giniens lagstiftande församling beslutade, att intet fredsfördrag skulle
ingås med någon indianstam, utan alla indianer betraktas som
sam-hällsfiender, och vid samma tid, som Massachusetts puritaner sågo i
indianerna en »djävulens avkomma», värd att utrotas från jorden,
samt endast några få år efter det Connecticuts medborgare nedhöggo
på en timma hundratals värnlösa kvinnor och barn, tillhörande
pe-cruodstammen. Den humanitet och fredlighet, som svenska regeringen
här dokumenterade, kunna vi med stolthet minnas.
I paragraf 26 av de för guvernören Johan Printz utfärdade
instruktionerna heter det:
»För ali tingh skall Gouverneuren eftertraehta och sij deroppå, att
Gudh den Alldrahögste nu i allt bewijses een sann och skyldigh
Gudz-tienst, och tilbörlig ähra, loff och prijs, och fördenskuld ali godh
an-sening göre att Gudztiensten efter den sanne Augszburgiska
confes-sionen, Upsala Concilium och Swenske Kyrckio ceremonier warder
ifrig drifwen, och alle Man, i synnerhet ungdomen, deres
Christen-dombs stycker wäl informerad, och därjämpte ali godh Kyrcko
disciplin hollen och exercerad. Men, så mycket de Hollendske
Colo-nier, som under Kongl. Maj:ts och Sweriges Chronos Gebiet boo och
sittja, widhkommer, skall Gouverneuren intet turbera dem uthi det,
som dem uthi förbemelte Octroy om exercitio Eeligionis reformatæ
ähr wordet indulgeradt.»
Gustaf II Adolfs plan att kolonien i Amerika skulle bli »hela den
protestantiska kristenhetens fristat» framskymtar tydligt nog i den
citerade paragrafen. I de engelska kolonierna ägde främmande
trosbekännare ingalunda den frihet, som denna paragraf tillförsäkrade
de reformerta holländarna. I denna fråga liksom i fråga om
förhållandet till indianerna visade sig svenskarna i åskådningssätt
sålunda långt framom sin tid. Denna tolerans hos den tidens krigiska
Sverige förtjänar fogas till bilden av svenskarne som
statsbyggande folk.
Ett rörande dokument om 1600-talets svenska kolonister är följande
brev, avsänt till Sverige den 31 maj 1693, alltså ett trettiotal år efter
det att kolonien gått förlorad för moderlandet:
»Nu hwad anbelangar wårt algemena tillstånd uti detta landet, så
äre wi mäst allesamman landmän, som plöja och så och hantera
Landbruk och lefva efter de lofliga Svenska seder i mat och dryck, och
detta Landet är et mägta kosteligt, frugtbärande Land, uti allehanda
slags Säd, så att Gud ske lof, det bär rikeligen och ömnigt (ymnigt)
hwad wi så och plantera derpå, så att wi hafwom rikeligen wårt
uppehälle uti mat och dryck, och här utsändes årligen utur detta reviret
till mästa parten utaf de omliggande Islands (eng. = öar) både Bröd,
Säd, Mjöl oeh Öhl, och här är ömnogt, Gud ske lof, på allehanda slags
wilddjur, foglar och fisk: och wåra hustrur och döttrar beflita sig ock
mycket med spinnande, både ylle och linne, och många med wäfvande,
så at wi hafwa rätt orsak til at tacka den Högste Guden för wårt
dageliga livsuppehälle. Gud han gifwe, at wi också måtte bekomma
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
