Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 15 febr. 1937 - S. S. - Minnen från världskrigets Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
liens makttillväxt. Först och främst är ju att märka, att S. S. på
administrativ väg, genom polisåtgärder av skilda slag, kan underbinda de
religiösa samfunden i deras verksamhet. Ännu viktigare torde dock
vara, att de stora massorna i Tyskland, särskilt i städerna, förhålla
sig tämligen likgiltiga till vad som sker. Långt före
nationalsocialismens makttillträde var som följd av årtiondens radikala
propaganda arbetarklassen mer eller mindre avkristnad. Weimarperiodens
Tyskland var om icke religionsfientligt så i alla händelser i religiöst
hänseende likgiltigt. Under sådana omständigheter har ingendera av
de stora konfessionerna några massuppbåd att falla tillbaka på och
detta så mycket mindre, som ungdomen i Tredje riket mer och mer
sekulariseras. Möjligheterna för de hotade trosriktningarna att bjuda
den fast sammantimrade S. S.-organisationen stången te sig därför
tillsvidare icke överhövan stora.
För de många svenskar, som i England vilja se
ett omutligt stöd för de små nordiska ländernas
neutralitet och oberoende under en eventuell ny världskris, bör det
vara av största intresse att taga del av den mening i dessa spörsmål,
som hystes och hyses av den engelske diplomat, som under hela
världskriget representerade sitt hov i Stockholm. Det är en åsikt,
som i flere avseenden kan betecknas som auktoritativ. Sir Esme
Howard, numera Lörd Howard of Penrith, är en av sin generations
obestridligt främsta brittiska diplomater och slöt en omväxlande och
lysande karriär som innehavare av den ena av Englands två viktigaste
ambassader, den i Washington. Oeh han är heller ingen fördomsfull
inan: i den andra delen av sina memoarer (Theatre of Life, London
1936) visar han en förståelse för de omständigheter, som ledde till
Tysklands oinskränkta ubåtskrig, vilken fortfarande är rätt ovanlig
i England, och lian avhåller sig skrupulöst från alla de utfall mot den
slagne fienden, som på många håll varit så ideligen återkommande.
Lörd Howard kan sålunda tagas som prototyp ej blott för den
framstående och erfarne engelske diplomaten utan även för den
vidsynte gentlemannen. Och det är då av största intresse att iakttaga,
att den förbittring, som det tyska ubåtskriget ej kunnat väcka hos
honom, hyser han ännu efter tjugo år lika levande ocli stark, när det
blir tal om de neutralas och främst Sveriges politik under kriget.
»Tertii gaudentes» — det är den osmakliga etikett han sätter på dessa
stater, och deras folkrättsliga ideal identifieras kort och kärvt med
»de neutralas rätt att tjäna pengar tack vare handelns oinskränkta
frihet under krigstid». Det är heller intet tvivel om att denna hans
moraliska indignation är fullt äkta. För honom kan det knappast
tänkas något förhatligare än de neutrala affärsmän, som gjorde
förmögenheter på leveranser av krigsförnödenheter till de folk, som satt
in sin existens i den stora kampen. Men hans förbittring leder
honom till att helt underkänna det folkrättsliga patos, som låg till
grund för till exempel den Hammarskjöldska regeringens
neutralitetspolitik. Hans egen rättsliga ståndpunkt är enkel och klar: det
163
Minnen från
världskrigets Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
