Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Aktuella problem inom teologisk litteratur 1936. Av Åke V. Ström - Olle Nystedt: Från studentkorståget till Sigtunastiftelsen - Carl Lönroth: Ur väckelserörelsernas historia i Närke under 1800-talet - Ellen Hagen: Bernhard Wadström - Erik Sundgren: Prosten J. E. Norenius - Hilding Pleijel: De lutherska bekännelseskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
emellan på resor i Tyskland, Holland, England ocli Frankrike. Vi få
en inblick i det slutande 1600-talets encyklopediska bildningsideal, då
vi erfara, hur grundligt den unge blivande teologen utbildades i olika
naturvetenskaper och i de gamla orientaliska språken. Vi få glimtar
ur ett oskrivet kapitel i vår stormaktstids lärdomshistoria:
svenskarnas studieresor i utlandet. Kostlig som tidsbild är skildringen av hur
Wallin och några studentkamrater efter en glad kväll stormade
Greifs-walds murar, emedan de »icke utan största glädje fått förspörja den
stora seger Gud förlänt vår allernådigste konung vid Holofsin, vilkens
exempel vi städs uti denna aktion hade för ögonen».
Det var märkliga tider i vår andliga historia, då envälde ersattes
med frihetstidens skick, pietismen bröt sig mot den gamla ortodoxien,
häxväsendet rymde fältet för en upplyst natursyn och den wolffska
filosofien gjorde sitt intåg i Uppsala. I alla dessa andliga fejder
deltog Wallin, mestadels på den konservativa sidan. Och dessutom
mycket flitigt i den fejd, som väl i alla tider rasat i den akademiska
världen, om än ej på samma sätt som då: striden om befordran och
professioner. Betecknande är, att Wallins svärfar, orientalisten
Palmroth — vars »lätta method och oförlikneliga liuflighet» gjorde hans
elever till »gode orientalister, enär the thet sielwe soin minst
förmodade» — förordade honom till professor i logik med hänvisning till de
prövningar han fått genomgå genom hans unga hustrus död.
Andræs bok är sällsynt fängslande och djupt värdefull genom sin
rikedom på material, synpunkter och utblickar.1 — Tyvärr gör
frånvaron av varje slags innehållsförteckning, register o. dyl., att boken
blir ytterst obekväm att hitta i och använda.
Till kyrkohistorien bör också räknas Olle Nystedts arbete om den
ungkyrkliga väckelsens genombrottsår med den misslyckade titeln
Från studentkorståget till Sigtunastiftelsen, men då
dess ämne ligger vår egen tid så nära, att det ännu liar sin aktualitet
i vårt kyrkoliv, föredrar jag att behandla denna bok i en kommande
artikel, där mera praktiskt religiös litteratur skall skärskådas. Andra
arbeten, som bidragit till ökad kunskap om vår kyrkohistoria är Carl
Lönroths prästmötesavhandling: Ur väckelserörelsernas
historia i Närke under 1800-talet, Ellen Hagens teckning av
sin fader, den kände S:ta Clara-komministern och kunglige
själasörjaren Bernhard Wadström, och från missionsfältet den
nyttiga biografien över Prosten J. E. Norenius av Erik Sundgren.
Med sin bok De lutherska bekännelseskrifterna har
Hilding Pleijel fyllt ett länge känt behov av en vetenskaplig
undersökning om hur dessa just nu så omstridda dokument tillkommit.
Som exempel på vidsträcktheten av de ämnen, som den vetenskap-
1 Ett påpekande ma i förbigående göras. På tal om det starka orientaliska
oeli gammaltestamentliga inslaget i vår odling vid sekelskiftet 1700 liänvisar
förf. med stor emfas till det signifikativa i att förste teologie professorn hade
att behandla Gamla Testamentet — ehuru detta i själva verket hade ändrats
redan 1655! Förf. har här helt enkelt okritiskt följt gamle C. A. Cornelius.
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
