Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Materialistisk och annan historieuppfattning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Materialistisk och annan historieuppfattning
leder till en förtorkning av den historiska uppfattningen, en
missledande förenkling av de handlande personernas psykologi. Det är
riktigt att denna förenkling tidtals gör det lättare för unga
forskare att nå resultat, och det ligger ingenting ont i att man
renodlar ett motivkomplex, lika litet som att man renodlar en sida
av utvecklingen; i båda fallen är det emellertid nödvändigt att
vara medveten om den ensidighet man avsiktligt gör sig skyldig
till. En annan fara genom den ensidiga synen på människors
motiv är kanske mer överhängande, nämligen att källorna
missbrukas, så att man dels förbigår vad som i dem talar emot det
ifrågavarande motivets inflytande, dels genom att gå till källorna
med ett färdigt schema icke blir tillräckligt lyhörd för vad de i
verkligheten ha att förmäla. Det är klart att en forskning som
icke vill se annat än ekonomiska orsaker till allt vad som skett
måste vara särskilt utsatt för en sådan dubbel fara. Det engelska
socialistparet Sidney och Beatrice Webb har emellertid icke
förfallit därtill, åtminstone i teorien. Tvärtom säga de i sin bästa
bok Industrial Democracy, apropos forskning i modernt
samhällsliv, att en forskare icke bör försöka gå till sitt material utan
hypoteser, emedan lian i så fall icke kan få sina källor att tala,
men att lian lika litet får gå till dem med en hypotes, därför att
lian då omedvetet förvrider källorna till att visa vad han vill lia
fram av dem; lösningen måste bestå i att komma med så många
hypoteser som möjligt och att låta källorna leda fram till den av
dem som bäst täcker verkligheten. Detta förefaller som en gyllene
regel också för historieforskningen.
I en mängd fall äro historikerna utan tvivel ur stånd att
bestämma den »betydelse» som enligt objektiva grunder tillkommer
de olika krafterna i ett totalförlopp. Naturforskaren har därvid
i allmänhet ett ofantligt försteg framför samhällsf or skaren, därför
att lian kan bestämma en faktors roll genom experiment, d. v. s.
genom att isolera den. Samliällsforskaren i allmänhet och
historikern kanske i synnerhet är avskuren från denna hjälp. Men det
finns dock vissa surrogat, och de måste begagnas så långt det på
något sätt är möjligt. Efter vad jag tror får man den bästa
hjälpen i en komparativ metod, i jämförelser mellan historiska förlopp
som äro lika i grundläggande hänseenden men skilja sig från
varandra med hänsyn till en bestämd faktor, vars verkan man vill
undersöka. Det förekommer icke sällan att man gör sådana
jämförelser mellan förlopp under vitt skilda tider; men de fundamen-
119
9— 3779. SvensTc Tidskrift 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
