Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Gammalsvenskbyborna i Sverige. Av G. Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gammal svenskbybor na i Sverige
Där råder god svensk gästfrihet med inslag av bakverk och rätter
av ukrainskt ursprung i välfägnaden. Även i ladugård och stall
råder ordning och snygghet.
Bybor ha även sökt sig till andra yrken än jordbruk. En är
sålunda folkskollärare efter att ha genomgått
folkskollärareseminarium i Sverige, två ägna sig åt polisyrket, två äro duktiga
mjöl-nare, en kontrollassistent, ett par har tagit värvning och den ene
är redan furir, en är eldare, en svetsare, en chaufför o. s. v.
Flickorna äro eftersökta som hembiträden.
Bybornas livslängd har tydligen ökats sedan de kommit till
Sverige, väl beroende på bättre livsföring och lugnare
levnadsförhållanden. Under de gångna sex åren ha 34 avlidit och omkring
190 personer fötts. Barnen äro allmänt duktiga i skolan, hava lätt
att följa undervisningen, äro flitiga och omtyckta av sina lärare,
samt tala gotländska eller småländska som infödingar. Numera
kan ej någon skillnad förmärkas mellan dem och rikssvenska barn.
En folkskoleinspektör för Gotland skriver bl. a. sålunda: »Som
allmänt omdöme om svenskbybarnen av i dag i skolorna betygar
jag", att de äro präktiga skolbarn, som mycket sällan äro upplagda
för hyss och odygd men ofta utmärka sig genom god begåvning,
flit och redbarhet och över lag lägga i dagen en trohjärtad
tillgivenhet för sina lärare och kamrater, med andra ord: de likna
fullständigt genomsnittet av svenska skolbarn i en landsända med
stabil bondebefolkning.»
Man kan nog säga att de vuxna bybornas språk och dialekt i
åldern upp till omkring 50 år i stort sett helt sammanfaller med
befolkningens i orten. De gamla däremot bibehålla i viss mån sin
gammalsvenska uppblandad med ryska och tyska.
Bybornas inbördes sammanhållning är numera ej så
framträdande som den var i början, då alla önskade bo i närheten av
varandra. Av praktiska skäl kunde det ju såsom redan sagts ej ordnas
så, det hade ej heller varit lämpligt att de liksom bildat en »stat
i staten». Vi hava dock i möjligaste mån sökt placera nära släkt
och anförvanter inom rimligt avstånd från varandra ocli i grupper.
Den 1 augusti, årsdagen för bybornas landstigning på svensk
jord, firas av dem årligen som nationaldag, och då komma de
tillsammans så många som kunna för att fira dagen under festliga
former. Ävenså samlar pastor Hoas, som utövar prästerlig
gärning på Gotland, byborna till de stora kyrkliga högtiderna, såsom
vid jul, nyår, påsk och pingst. Vad för övrigt bybornas religiositet
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
