Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 17 januari 1937 - Riksdagspremiär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
mål än de sub spaeie aeternatatis mindre fängslande lönespörsmålen,
men regeringen lyckades dock få ihop till ett trontal av normal längd
och med ett normalt antal propositionslöften. Riksdagsmännen själva
synas ha inriktat sig på ett sabbatsår. De tyckas ta arbetet med
ungefär samma lagom lätthet och lagom allvar, varmed löpare ställa upp
till försöksheat; de vilja spara sig till den final, som kan komma redan
nästa valår.
Intet kan heller vara naturligare. De bägge oppositionspartierna
ha ali anledning att vänta och se, utan att dock därför bli
tecken-förbidande neutrer. Regeringskoalitionen å sin sida synes ha
begränsat sig till att i enlighet med regeringsprogrammet avverka de
aktuellaste frågorna, och att döma av vad man hittills hört och sett
skulle det icke ha berett vår jovialiske statsminister någon svårighet
att få bondeförbundets regeringsrepresentanter med på noterna; i vart
fall synes man ännu så länge knappast kunna förmärka någon
iögonenfallande skillnad mellan ministären Hansson I och ministären
Hansson II. En viss skånsk sävlighet i reformtempot har regeringen
påtagligen vinnlagt sig om. Praktiskt taget allt mellan himmel och
jord — straff- och processrätten, flyget och flottan, kommunal-,
stats-och bilskatterna, sjukväsendet och bostadsfrågan, befolkningsfrågan
och nästa kris, vägväsendet och den s. k. trafikregleringen,
jordpolitiken och regleringspolitiken, egnahemsfrågan och elektrifieringen,
arbetsfreden och organisationsväsendet, rationaliseringen och
kontrollen över näringslivet o. s. v. — ligger under utredning eller på
beredning, och excellensen Hansson kan med hänvisning till hur
andra arbeta hushålla med krafterna. Med samma hänvisning kan
han också låta de av regeringsmajoriteten styrda utskotten slakta
oppositionens flesta reformkrav.
Den jättelika majoritet, som regeringen förfogar över, skapar även
i rent arbetstekniskt hänseende en ny situation. Under
minoritetsregeringarnas tid blev det alltmer brukligt, att samtliga
icke-rege-ringspartier etablerade sig som ett slags skuggregeringar och i form
av motioner framlade massor av ofta minutiöst noggrant utarbetade
förslag, därmed starkt konkurrerande med regeringen om initiativen.
leke minst socialdemokraterna framträdde, t. ex. vid 1932 års riksdag,
i initiativhänseende såsom en regeringsmakt nummer två.
Minoritetspartierna kunde därvid spekulera i att en riksdagsmajoritet kunde
skapas mot den vanmäktiga regeringen, och ej sällan ledde
motionsarbetet till positiva beslut och direkta åtgärder. Numera kunna
oppositionspartierna ej hysa samma förhoppningar, vadan de sannolikt
ålägga sig en viss begränsning. Men så djupt rotat i gamla sedvänjor
är dock det svenska motionsväsendet, att initiativrätten alltjämt
mycket flitigt kommer att brukas. Det är väl dock att förmoda, att
minoritetspartierna med större förkärlek än hittills komma att
använda de vanliga debatterna, tilläventyrs även
interpellationsväsen-det för att utföra den oppositionella uppgift, som statsministern helt
nyligen velat tillmäta en sådan vikt i statslivet.
Sedan Socialdemokraten för någon tid sedan meddelat, att intet för-
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
