Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - En dialog om friheten. Av Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
pigga ögon överblicka. D. v. s. när lion försöker sig på statistik, som
redan en smula gränsar till lärdomens utmärker, förtager hon sig
synbarligen. Men sin egen värld känner hon väl. Den småländska
landsbygden har i henne fått en energisk och varmhjärtad
representant, som pläderar sin sak med säker blick för vad som övertygar de
breda lagren. Därifrån — närmare bestämt från en onämnd
småländsk speeerihandlare — hämtar hon ock sin prisstatistik över
livsmedel, tydligen obekant med de betydligt rikare källor, som
kommerskollegium och socialstyrelsen publicera.
Tvärsäkert klubbar lion ner Gunnar Lindström i fråga om
jordvärdena med den repliken, att det inte finnes några jord värden på
flertalet gårdar. En liten titt på tillgängligt siffermaterial hade nog inte
skadat härvidlag. Av samma halt är påståendet, »att större delen av
det för jordbruket ruinerande prisfallet icke kom i konsumenternas
fickor utan gick i storkapitalets». Eller att det liberala lyckoriket
tagit arbetet från de fattiga »och gett lönen för deras möda åt
storkapitalet».
Nu finns det visserligen gapande luckor även i Gunnar Lindströms
panegyrik över frihetens ofelbara välsignelser, helt naturligt
förresten, med hänsyn till ämnets omfattning. Bäst lyckas han i sin
kritik av sockerskyddet. Han tar därvid sikte på de ekonomiska
företeelsernas indirekta samband och uppvisar förhållandet mellan
kostnaderna för folkhushållet i dess helhet och resultaten. Hans
tempera-mentsfulla motståndarinna ser blott till skyddspolitikens mest
omedelbara verkningar. Att skydd för mindre räntabla näringar betyder
hinder för de mera räntabla och alltså kan lämna större förlust än
vinst, är henne tydligen främmande. Vill man avlägsna ett sådant
skydd är detta för henne — och ofantligt många andra — helt enkelt
landsfördärvligt, oavsett vinsten för det allmänna. Lika litet som hon
är villig att reflektera på något dylikt, är han redo att göra några
medgivanden åt den jordbrukspolitik, som — efter våra ögons
vittnesbörd — tycks ha hjälpt oss över ett skede, som föreföll hopplöst
för vårt jordbruk.
Den populära uppfattningen, att företagaren blott är en
improduktiv »kapitalist» eller »jobbare» får flerstädes i Märta Leijons inlägg
typiska uttryck. Över huvud är argumenteringen beaktansvärdare
som ett sällsport troget uttryck av de breda lagrens sätt att tänka
och känna än som något bidrag till problemens klarläggande. Varje
hinder för näringsfrihet motiveras med skräckmålningar över de
tillstånd, som skulle uppstå, om det avsedda skyddet bortfölle. Den säkra
följden bleve ständigt, att de, som finge lita blott på lönen för sitt
eget arbete utan påbröd av staten, skulle svälta ihjäl. Att
näringslivet erbjuder andra utvägar — och ofta bättre lönande — avvisas
som utopier. Hela den erfarenhet, som under hundratals år samlats
om arbetets rörlighet och anpassningsförmåga, synes ännu ej hava
blivit tillgänglig för de breda lagren. Märta Leijon talar jämt om
erfarenhetens vittnesbörd, men menar blott de tillfälliga intryck från
sin egen verksamhet, som ju blott kunna utgöra en liten bråkdels
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
