Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Svensk prosa 1936 — en orientering - Eyvind Johnson: Se dig inte om - Agnes von Krusenstjerna: Dunklet mellan träden - Moa Martinson: Mor gifter sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Martinsons Martin håller på att bli jämnårig med Eyvind
Johnsons Olof, och därmed får han en svår medtävlare. Ty Johnsons
serieroman om den unge norrländske arbetarpojken med den gryende
diktarbegåvningen ser ut att bli ett av 30-talets allra främsta verk. I
Se dig inte om behandlas ett nytt avsnitt i Olofs inre
utvecklingshistoria, övergångsårens kriser med deras sexualintresse i dröm
och verklighet, deras ensamhetslängtan och ensamhetsskräck, deras
nya upptäckt av ett levande jag. Olof är med sin blyghet och sin
skrytsamhet, sin vacklande balans och sin innerst inne trygga
sundhet så typiskt svensk, att han troligen en gång kommer att bli
klassisk, och hans historia har berättats med en inlevelsens säkerhet och
en framställningens okonstlade naturlighet, som når mästerskapets
klass. Eyvind Johnson dokumenterar sig vidare som en norrländsk
folklivsskildrare aV mycket hög rang, särskilt i avsnittet om
emigrationen till Brasiliens land. Han har slutligen en djup och rik humor,
som är svenska folkets egen.
Agnes v. Krusenstjerna fortsätter i Dunklet mellan träden
att berätta Viveka von Lagercronas historia. Den som kan uppbringa
tillräckligt intresse och Anreps Ättartavlor har säkerligen möjlighet
att identifiera de flesta av romanens karikatyrer, men han kommer i
så fall endast i kontakt med dess döda beståndsdelar. Agnes v.
Krusenstjerna piskas ofta fram av hat till släktingar och andra, men hon
är ingen satiriker. Hennes konst blommar upp av ångest och ömhet
och högst når hon, när hon kan skildra med sympatiens inlevelse. Så
sker också i denna bok, där hon med varsam hand och med den
känsligaste intuition beskriver, hur den lilla Viveka omärkligt förvandlas
från barn till ett ungt, knoppande kvinnoväsen. Hennes längtan och
drömmar, hennes skygga undran och hennes nya förnimmelse av det
frestande och farliga i en ännu främmande tillvaro har skildrats med
all den språkets mjukhet och all den ömma förståelse, som Agnes v.
Krusenstjerna förmår prestera i sina bästa stunder. Det kan
tilläggas, att denna nästan hektiskt flitiga förf. under året även hunnit
med en novellsamling, Vivi, flicka med melodi, där det mesta
visserligen är enkla solskensberättelser för det löpande behovet, men
där man dock träffar på en fullödig sak, den psykologiska
problemnovellen En vagn stjälper.
Till de självbiografiska romanernas klass hör också Moa Martinsons
Mor gifter sig, en skildring av samhällets lägsta skikt, av svält,
smuts, löss, barnsängar, flyttningar, tröstlöst arbete och än tröstlösare
arbetsbrist, allt sett med en liten flickas ögon. Det finns även ljusare
inslag; man träffar på sidor av god barnpsykologi, och moderns
arbetstyngda, tåliga, hunsade och tappra gestalt är något av ett
äreminne, men de många upprepningarna och naturalistiska
detaljbeskrivningarna äro tröttande i längden. Framför allt är denna
intensiva och temperamentsfulla bok en social indignationsroman, vars
slagkraft dock något minskas av att den skildrar ett redan
historiskt skede.
Den armodets värld, som Moa Martinson berättar om, skiljer sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
