- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
40

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Beskattning och rättvisa. Av Einar Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessutom äga i motsats till vad fallet är i taxeringsnämnden alla
ledamöter i prövningsnämnden rätt att granska de skattskyldigas
deklarationer. Att minst halva antalet ledamöter i
prövningsnämnden skall utses bland personer, som varit medlemmar i
taxeringsnämnd, kan emellertid icke anses vara någon garanti för
objektivitet. Vidare torde det höra till sällsyntheterna att en
ledamot äger tid att på det ingående sätt, som erfordras,
granska taxeringarna och på grundval av en sådan granskning bilda
sig en självständig mening om desamma. På sin höjd torde
ledamoten ägna en mera ingående granskning åt några enstaka fall,
varpå hans uppmärksamhet av en eller annan anledning blivit
fästad. Men det kan näppeligen betraktas såsom tillfredsställande,
att en mera allsidig prövning skall vara beroende på
tillfälligheter och att den i varje fall icke kommer huvuddelen av
taxeringarna till del. Som regel torde det förhålla sig så, att
prövningsnämnden fattar sina beslut endast på basis av landskamrerares
föredragning. Det är visserligen föreskrivet, att
landskamreraren skall, därest han finner anledning till erinran mot viss
taxering, bereda den skattskyldige tillfälle att yttra sig, innan han
hos nämnden framställer sitt yrkande. Beträffande frågor om
författningarnas tolkning, vilka i detta sammanhang närmast äga
intresse, torde emellertid den yttranderätt, som sålunda
förefinnes, äga mindre betydelse, då det givetvis är i dylika frågor som
landskamrerarens auktoritet gör sig mest gällande.

I Stockholm vila landskamrerarens uppgifter i
beskattningsarbetet på skattedirektören, som för dessa uppgifters fullgörande
förfogar över en stab av tjänstemän. Även i övrigt föreligga
vissa avvikelser. Som allmänt omdöme torde man kunna säga,
att taxeringsarbetet i Stockholm är mer byråkratiserat och att
det fiskaliska intresset där måhända gör sig gällande i än högre
grad än i övriga delar av landet.

Ett belägg för att förhållandena icke äro vad de borde vara
utgör den stora anhopningen i högre instans av besvärsmål från
prövningsnämnderna. Och i dessa mål synas nämndernas beslut
bliva korrigerade i en omfattning, som är ägnad att rubba
förtroendet för deras arbete. Att rättelse står att vinna genom talans
fullföljande till överinstans, närmast kammarrätten, är å andra
sidan i och för sig gott och väl. Värdet av denna talerätt minskas
emellertid i avsevärd mån på grund av den långsamhet, som —
till stor del i följd av arbetsbelastningen — utmärker målens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free