Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett krisernas år. Av Torvald T:son Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett krisernas år
den tyska diplomatin. Småstaterna åter drogo konsekvenserna av
den kollektiva säkerhetens bankrutt genom att i en förklaring av
1 juli skapa sig möjligheter att för framtiden underlåta att
deltaga i sanktioner.
Den första tyska framgången var den uppgörelse, som med
Italiens samtycke den 11 juli kom till stånd i den långvariga
konflikten mellan Tysklands ocli Österrikes regeringar. Väl kunde
den synas innebära ett nederlag för Hitler så till vida, som han
måste avstå från att omedelbart uppnå »Anschluss» och sålunda
skrinlade en av sina käraste förhoppningar. Men i gengäld
erkände Schuschnigg i bestämda ordalag Österrikes egenskap av
tysk statsbildning och beredde möjligheter till en fredlig tysk
penetration vid Donau, »eine kalte Gleichschaltung», vars
möjlighet pointerades av den starkt tyskvänlige general von
Glaise-Horstenaus inträde i Wienregeringen. Redan tidigare hade furst
Starhemberg, den mest antityske av de österrikiska ledarna,
störtats. — Genom fördraget banades vägen för bildandet av ett starkt
centraleuropeiskt block, bestående av Tyskland, Italien, Österrike
och Ungern. Denna maktgrupp sammanhölls av en viss
ideologisk frändskap, utövade en starkare eller svagare dragningskraft
på Polen, Bulgarien och Jugoslavien och bildade en utgångspunkt
för tyska expansionssträvanden åt sydöst liksom för eventuella
kraftåtgärder mot Tjeckoslovakien. Denna sistnämnda, av
stridiga element konstlat hopfogade statsbildning utgjorde numera
Frankrikes ocli Rysslands enda alldeles säkra bundsförvant och
var den av Tysklands grannar, som framför allt var föremål för
Berlins ovilja, sedan Hitler försonat sig med Österrike och skjutit
den nyss så elakartade Memeltvisten åt sidan.
Bevis på Tysklands ökade aktivitet och inflytande på Balkan
kommo i Schachts åtminstone delvis framgångsrika ekonomiska
offensiv mot Levanten, i den tyskorienterade general Metaxas’
upprättande av en diktatur i Grekland i början av augusti och,
framför allt, i Frankrikes svurne vapendragares, Titulescus,
utkastande ur den rumänska regeringen i slutet av samma månad,
sedan missnöjet med hans ryssvänlighet vuxit sig alltför starkt.
Uppmärksamheten var emellertid då sedan åtskillig tid vänd
mot en annan skådeplats, där man också fått se prov på
diktaturernas initiativkraft och de västeuropeiska demokratiernas
passivitet. Sedan tidigt på året hade händelserna i Spanien
utvecklat sig mot en kris. Presidenten Alcalå Zamora hade stör-
31
3 — 3710. Svensk Tidskrift 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
