Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Befolkningsproblemet i Athen. Av Axel W. Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel W. Persson
Allt vad vi veta om denna folkräkning går tillbaka på en
endast genom ett par utdrag hos Athenaios känd historiker vid
namn Ktesikles, som kan ha levat tidigast under senare delen av
tredje årh. f. Kr. Men det är högst antagligt, att han i sin tur
hämtat uppgifterna ur Demetrios’ egen skrift IJepi rqq åexaeüot?,
Demetrios’ memoirer över sin tioåriga verksamhet som guvernör
i Athen, vilka han säkerligen nedskrivit i syfte att värja sig mot
politiska motståndares invektiver. Folkräkningen gav till
resultat 21,000 borgare, 10,000 metoiker och 400,000 slavar (Athenaios
VI, 272 c). Beträffande borgarnas och metoikernas antal råder i
stort sett enighet och uppgifterna godtagas allmänt som
utgångspunkt 1’ör en beräkning — för dessa båda gruppers vidkommande
ligger det också inom möjlighetens gräns att tillnärmelsevis
verifiera de lämnade siffrorna. Uppgiften angående slavarnas antal
kan vid första påseende förefalla fantastisk, och man brukar också
avfärda den såsom »absurd» och »indiskutabel». Jag liar dock
svårt att övertyga mig, att talet är helt gripet ur luften, så
mycket mera som det finns andra uppgifter som peka i samma
riktning. Athenaios citerar i det nämnda sammanhanget dels en
uppgift från historikern Timaios, att Korint haft 460,000 slavar, dels
en annan ur Aristoteles’ skrift angående Aiginas statsförfattning,
att Aigina ägt 470,000 slavar. Att det här ej kan vara fråga om
ett sent skrivfel framgår därav, att uppgiften beträffande Aigina
återfinnes i de gamla skolierna till Pindaros (01. 8, 30). Man
har försökt kom ma undan de besvärande höga siffrorna genom att
i alla tre uppgifterna stryka talet 40 i början (för Athens
vidkommande skulle dessutom en lägre siffra ha utfallit); Athenaios
skulle ha övertagit dem samtliga ur någon äldre traktat. Detta
är nu en nödfallsåtgärd, som ej ens helt tillfredsställer alla dem,
som äro övertygade om uppgiftens oriktighet1, en åtgärd som
strider mot sund textkritisk metod. I stället för att söka förklara
och försvara den traderade texten gör man ett våldsamt ingrepp.
Vi ha först att ställa oss frågan: vad var anledningen till
Demetrios’ folkräkning? — av pur nyfikenhet liar man säkerligen
lika litet då sora nu givit sig i kast med en sådan uppgift.
Demetrios var statsman, och det är naturligt, att han sökte för sig
1 Så säger Edv. Meyer, Forsehungen zur alten Geschichte II, s. 185: Sollten aber
die Originalquellen wirklich bereits diese Zahlen enthalten haben, so würde daraus
nur folgen, dass sie eine klare Ansehauung mit den Zahlen, die sie gaben, zu
ver-binden nieht vermoeliten.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
