Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dagens frågor 14 december 1936 - Gifta kvinnors yrkesarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
många kvinnor — hur högt de än i övrigt skatta hemlivet — icke
vilja eller kunna tillägna sig det för hemarbetet nödvändiga
intresset och kanske »handlaget». Orsakerna bottna ofta däri, att man
sätter ett större materiellt välstånd högre än andra värden och
därför önskar åtnjuta s. k. dubbla löner, något som i t. ex. Stockholm
med dess ofta låga tjänstemannalöner och dyra levnadsomkostnader
ej kan förvåna. Härunder faller den kategori kvinnor, som rynka på
näsan åt köksbestyr och gärna överlåta dessa åt hembiträden. Ett
av de viktigaste skälen är slutligen fruktan för den osäkerhet, som
kan uppstå i och med att hustrun vid giftermålet lämnar eller
nödgas lämna sitt arbete och familjen därigenom uteslutande hänvisas
till att leva på mannens kanske otrygga inkomster.
Vill man söka tänka igenom problemkomplexet, kommer man nog
alltmera till den slutsatsen, att det från många håll anbefallda receptet
att kvinnorna vid giftermål helst böra upphöra med sitt yrkesarbete
bra mycket påminner om det slags patentmediciner, som endast
kunna göra ont värre. Motiverar man nämligen avstängningsreceptet
med att hänvisa till befolkningsfrågans läge, är det möjligt att en
avstängning av de gifta kvinnorna leder till ett resultat, rakt
motsatt det åsyftade. Ty därest önskan om större säkerhet och högre
standard som villkor för barnalstring verkligen är en realitet —
vilket säkert är svårt att förneka för envar, som känner
tidsförhållandena och tidsandan — kan man befara, att en inskränkning* av de
gifta kvinnornas yrkesarbete medför, att det kommer att födas färre
och ej flera barn. I avvaktan på resultaten av 1935 års särskilda
folkräkning bjuder dock försiktigheten att på denna punkt ej tillåta sig
alltför generella hypoteser. Likaså kan man ej undgå farhågan för
att ett kringskärande av gift kvinnas förvärvsarbete kan framkalla
eller öka de förbindelser, som formellt sett icke ha äktenskaps
karaktär. Man kan med rätta reagera mot detta hot om konkubinat
och däri se en upplösningstendens — helst om det är fråga 0111
personer, som mycket väl skulle kunna leva på mannens inkomster. Men
betraktar man familjen som samhällets viktigaste grundval, kan man
knappast rekommendera ett medel, som kunde vara ägnat att
försvaga denna.
Även om någon aldrig så mycket skulle anse utvecklingen i vissa
hänseenden olycklig ocli med tanke härpå krävde en omvärdering av
gamla livsvärden, kan man dock icke komma förbi faktiska
realiteter. Den aktuella frågan blir därför egentligen blott en, att finna de
praktiska åtgärder, som läget kräver.
Med hänsyn till otrygghetsrisken vore det en tänkbar utväg att
söka införa bestämmelser om att de gifta kvinnorna återflnge sina
föregående anställningar i händelse deras levnadsvillkor på grund
av mannens dödsfall eller sjukdom eller på grund av skilsmässa
ändrades. I så fall skulle med största sannolikhet många av dem,
som nu av fruktan för framtidsrisken ej vilja släppa sin
anställning, vid ingående av äktenskap gärna helt ägna sig åt sitt hem.
Vid statliga och kommunala företag borde det ej erbjuda större svå-
815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
