Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Skaldepolitik. En axplockning ur Esaias Tegnérs politiska uttalanden. Av Gustaf Jacobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Jacobson
egendom, svenska historien vilar på dessa fyra pelare, liksom våra
förfäders himmel uppbars av fyra dvärgar».
Det är med anledning av detta tal, som Tegnér i ett brev till
Lars von Engeström deklarerar sin politiska ståndpunkt sålunda:
»I politik, liksom i vitterhet, har jag alltid bekänt mig till
moderata grundsatser, lika långt från jakobinism som despotism,
varigenom jag också haft olyckan att misshaga bägge extremiteterna,
vilka nu skrikande föra ordet i vårt lands politiska litteratur,
liksom de för några år sedan gjorde i den poetiska.» Tegnérs front,
som tidigare varit mest utpräglad och väpnad mot den
reaktionära sidan, blir som bekant med åren allt skarpare riktad mot det
motsatta lägret, liberalismen. Tegnérs kamp mot liberalismen,
särskilt de liberala tidningarna, blev av dessa stämplad som ett
symptom på avtagande andlig kraft, på senilitet och dekadens, och
detta har blivit det liberala tidsskedets och eftervärldens omdöme
om saken. Nu är det visserligen sant, att Tegnérs uttalanden om
de liberala tidningarna och den liberala riksdagsoppositionen
alltifrån 1829 äro i hög grad affektbetonade och färgas av hans
alltmer mörknande lynne, men detta gäller ju i viss mån även
om hans polemik åt motsatt håll. I många fall liar han även här
träffat huvudet på spiken.
Särskilt i Tegnérs brev från dessa år kan man leta ihop en
utsökt samling invektiv mot den liberala riktningen i press och
riksdag. Till sin hustru skriver ban (24/3 1829): »Tro icke att jag på
något sätt oroas av oppositionspöbelns galenskaper. De ha ett par
tidningar i sin sold, men så usla, att jag ej anser för paitie egale
att med dem inlåta mig i en partistrid... Jag vet ej, om det
lönar mödan att kosta mera krut på döda kattor.» En annan gång
yttrade han: »Sedan den Kongl. Svenska friheten numera aldrig
yttrar sig annorlunda än som en roddarenymf, kan jag ej längre
vara hennes älskare. Jag beklagar uppriktigt mitt arma
förruttnade fädernesland, som ifrån hedenhös aldrig haft tålamod att
vara slaviskt eller förstånd att vara fritt.» Med anledning av
projektet om en konservativ tidning, i vilken Tegnér skulle
medverka, skriver han till sin vän Agardh (22/i 1835): »Vem vill
försvara sig själv mot sådana människor som Hierta, Crusenstolpe,
Lindeberg och Consortes? Deras överlägsenhet ligger just i deras
ärelöshet... För allt slags personlig strid fordras en viss
jämbördighet, och man kan till eget försvar ej inlåta sig med
Aftonbladet av samma skäl som en välklädd karl ej kan träta med roddare-
794
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
