Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 11
- Skaldepolitik. En axplockning ur Esaias Tegnérs politiska uttalanden. Av Gustaf Jacobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKALDEPOLITIK
EN AXPLOCKNING UR ESAIAS TEGNÉRS
POLITISKA UTTALANDEN
Av lektor GUSTAF JACOBSON, Stockholm.
I politiken resonerar jag blott efter gehör», skrev Esaias
Tegnér en gång till sin vän Brinkman. Vid ett annat tillfälle
bekände han för honom sin okunnighet om vad som menades med
»historiska skolan» och utbad sig närmare upplysningar därom.
»Jag läser nämligen aldrig något politiskt, sedan Napoleon föll»,
tillägger han som förklaring till sin okunnighet. Att Tegnér och
Brinkman aldrig kommo överens angående Napoleon, berodde
enligt Tegnér på att han i motsats till Brinkman såg Napoleon
endast ur rent estetisk synpunkt, på samma sätt som han
betraktade Cæsar, Alexander den store och Karl XII.
Dessa uttalanden äro belysande för Tegnérs sätt att uppfatta
och bedöma samtidens — och även historiens — företeelser och
personer. De röja hans motvilja mot allt vad teorier och
ideologier heter. I detta avseende rådde en väsentlig skillnad mellan
Tegnér och Geijer, och Tegnér var också medveten därom.
»Geijers idéer äro alltid kontemplativa, mina konkreta och
praktiska», yttrade han i ett tal på Växjö gymnasium 1842. Tegnér
var icke historiker, och han hyste djup motvilja mot historisk
kritik. Han fylldes av harm, när han läste den berömde tyske
historieskrivaren Niebuhrs Geschichte der Römer. »Han har
förstört Livius för mig och Herodotus på köpet. Jag hatar den s. k.
högre kritiken, som tyskarna påfunnit.» Denna kritik, som bl. a.
tagit Iliaden och Odyssén från Homeros och ur svenska historien
skalat bort det vackraste, nämligen Ynglingasagan, kan väl,
säger Tegnér, vittna om skarpsinne och kombinationsförmåga, men
»lumpen har den alltid förefallit mig, och till några obestridliga
resultater kommer man ändå aldrig på detta sätt». »Är icke Saga
historiens moder, och vida skönare än hon?» utbrister Tegnér.
Han ville ha kvar sin barndoms skönhetssyn på historiens hjältar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0792.html
