Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 14 november 1936 - Svenska krigarmonument - Kampen mot religionsförföljelsen i Sovjetryssland. Av C. G. Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
krona och Turinge), Magnus Stenbock (Hälsingborg), Georg Karl von
Döbeln (Umeå och Stenstorp), Wilhelm von Schwerin (Tärna i
Västmanland), Zacharias Bång (förebilden till Sven Dufva, Lycksele)
m. fi. Begravningsplatser för i fältsjukan döda soldater äro också
uppmärksammade med minnesmärken, likaså de under världskrigets
neutralitetsvakt dödade.
De svenska härtågen utomlands ha hugfästats med en rikhaltig
samling av minnesstenar, vilka rests dels av svenskar, dels av
respektive länders invånare. Listan på minnesstenar från skilda delar
av Europa är ganska imponerande. Det skulle föra för långt att
räkna upp alla, och här skola blott de mest kända platserna nämnas.
I Danmark märkes i Binderup en minnessten över Karl X Gustafs
tåg över Bälten samt i Dybböl och Als över svenskarnas insatser i
1864 års krig. Norge uppvisar minnesmärken vid Fredrikshald 1718
och Trangen 1808. Finland äger en rikhaltig samling, såsom viel Rautus
1656, Hangö udd 1714, Porrosalmen och Parkumäki 1789, Svensksund
1790, Siikajoki, Revolaks, Lappo, Alavo, Jutas, Oravais och Virta bro
1808, Tammerfors 1918 o. s. v. Tyskland har att uppvisa minnesstenar
vid Werben och Breitenfeld 1631, Nürnberg och Lützen 1632,
Frau-stadt 1706 och Bornhöft 1813, Tjeckoslovakien Brünn 1645 och Prag
1648, Ryssland Poltava 1709 och Rumänien Bender 1713. Vad beträffar
Östersjöprovinserna återfinnas minnesmärken vid Narva 1700 och
Gemäuerthof (Kurland) 1705. Slutligen bör nämnas, att sjöslagen vid
Svensksund och Högland äro hugfästade med minnesstenar på
Skeppsholmen i Stockholm och i Hoglandsparken i Karlskrona.
I stort sett äro alltså våra härfärder väl utprickade. Givetvis finnas
åtskilliga valplatser, vilka ännu lysa tomina, såsom Brännkyrka,
Wittstock, Jankowitz, Warschau, Kliszov, Holofzin, Willmanstrand
m. fi. — för att ej tala om sagans Fyrisvall —; dessutom synas vår
flottas bragder härvid i flera fall förgätna. Karakteristiskt är, att
flertalet minnesmärken blivit resta i sen tid. Särskilt gäller detta
Finland och Östersjöprovinserna, vilka, så länge de lydde under rysk
spira, voro portförbjudna för dylika historiska erinringar. Estland
har sist av alla fått ett svenskt minnesmärke, varför man ej
beträffande detta land kan tala om något monumentslöseri. Överhuvud
taget har Sverige i denna sak endast följt exemplen från utlandet.
Måhända äro våra monument mindre monumentala än ofta i utlandet
— såsom mycket riktigt påpekades av N. D. A. i samband med
Narva-festligheterna — men de hedra därför icke mindre våra fäders
insatser, så som vi äro dem beundran och tacksamhet skyldiga.
Den ryska folksjälen är av gammalt
mystiskt religiös, och då man hos
många ryssar lyckats totalt förtränga de trosföremål, som förut
fyllde själarna, ha dessa i stället intagits av en starkt
nationalistiskt färgad tro på det inomvärldsliga lyckorike, som skall uppstå,
när kapitalismen är besegrad, alla klasskillnader utplånade och
sovjetväldet genom världsrevolutionen befriat alla andra folk från de-
747
52— 36685. Svensk Tidskrift 1936.
Kampen mot
religionsiörföl-jelsen i Sovjetryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
