Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 8 juli 1936 - Europas krutdurk - De franska valen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
tetet lunchade hos den i Paris och Prag så innerligt avskydde och
fruktade herr von Papen. Representativ för dessa österrikiska
armé-kretsar är chefen för krigsarkivet, den framstående historikern och
ledamoten av statsrådet von Glaise-Horstenau.
Av stor betydelse i Österrike var naturligtvis Rhenlandsservitutets
sönderrivande den 7 mars. Denna yttring av nyväckt tysk styrka och
självmedvetande hälsades med tydlig sympati ej blott i den
tyTskvän-liga »Wiener Neueste Nachrichten» utan även i det kristlig-sociala
huvudorganet »Reichspost.» Och det är klart, att vetskapen, att en
fransk aktion i Centraleuropa hindras eller i hög grad försvåras av
en befäst tysk västgräns, fått starka återverkningar i Wien.
Målet för de tyskvänliga kretsarna i Österrike är ej längre en kupp
av 1934 års tyrp. Man hoppas i stället på att i lugn kunna avlösa
systemet Schuschnigg med en regering av germanofila högre
ämbetsmän och militärer, vilken med stöd av ett plebiscit skulle kunna
skrida till »eine kalte Gleichschaltung» med det stora moderlandet
utan Europas ingripande.
Otvivelaktigt rymmer Österrikes närmaste framtid farliga
riskmoment. Sannolikheten talar för att händelserna komma att även på
denna punkt visa fredsfördragens oförenlighet med en lugn
utveckling. Förmodligen visar sig den nationella samhörigheten här liksom
i Saar starkare än konstlade partimotsatser. Vissa tecken tyda på
att man på sina håll i London vill kring den österrikiska diktaturen
driva upp en stämning liknande den kring »brave little Belgium» 1914.
De stater, som tillhöra folkförbundet, och i synnerhet de, som taga
plats i förbundets råd under den närmaste perioden, kunna riskera
att i samband med Österrikes vidare öden ställas inför farliga
avgöranden, där vissa stormakters maktintressen komma att
presenteras såsom de små staternas frihet och självbestämningsrätt.
De franska
valen.
Ef (er oroligheterna i Paris i februari 1934 bildade
Franki-ikes socialister och kommunister en »front
com-mun» med syfte att försvara demokratin och republiken. Under
inflytande av den ekonomiska krisen och det mer eller mindre faktiska
hotet från den »fascistiska» organisationen-»Lex croix de feu»
utvidgades denna front under sommaren 1935 till att omfatta även
radikalsocialisterna, det stora borgerliga vänsterpartiet. Denna s. k.
»folkfronts» sammanhållning stärktes i hög grad av ministären
Lavals besparingsdekret för budgetens balanserande, i vänsterpressen
ofta benämnda »hungerdekreten», av vilka de i detta sammanhang
viktigaste inneburo en avsevärd reduktion av krigsveteranernas
och krigsänkornas pensioner och en del lägre statsanställdas löner. I
januari 1936 antog folkfronten ett gemensamt program för valet till
deputeradekammaren, den 26 april och 3 maj. De viktigaste
punkterna voro krav pä åtgärder mot »fascistfaran», stärkande av N. F.
samt en serie sociala reformer, innebärande bl. a. arbetsveckans
förkortande, allmänna arbeten för arbetslöshetens bekämpande, förstat-
518
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
