Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 8 juli 1936 - Politiska finaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
beslut, är ett talande vittnesbörd om systemets brister. Det
illusoriska i budgetdebatten framstår så mycket betänkligare, som den
bristande enhetligheten i riksdagens budgetbehandling alltid ansetts
som en av de största svagheterna i vår riksdagsordning-.
Även om riksdagen ogärna vill reformera sig själv, måste dock
förloppet av årets riksmöte ha ådagalagt nödvändigheten av att
arbetsformerna upptas till förnyad omprövning. Att denna måste bli
grundligare än 1932 års dvärgreform synes oundvikligt. Att
propositionerna avlämnas i tid — som den nya regeringen utlovat — är
visserligen betydelsefullt men ej allt. Det väsentliga är att
åstadkomma en riksdagens självbegränsning, som ger nödigt rådrum för
avgörandena i de stora frågorna. Detta kan ej åstadkommas utan
att en lättnad i arbetsbördan vinnes. Befriades riksdagen från en
del tidsödande småkrafs, skulle deu säkerligen också snart komma
till rätta med uppbrottsbrådskans hafs.
Kännetecknades riksdagens uppbrott av den sedvanliga brådskan,
tog den socialdemokratiska regeringen sin förestående
hädanfärd mera lugnt och kallblodigt. Så fort skeppet började sjunka,
gjorde regeringen — som det sagts — en serie »testamentariska
förordnanden». Sina sista veckor ägnade den ivrigt åt att
tillsätta kommittéer. Naturligtvis var den härvid i sin fulla
formella rätt, helst om den länge planerat vissa utredningar och gjort
förberedelser härtill. Kan det försenade kommittétillsättandet-
dessutom tolkas som ett gottgörande av en tidigare försummelse —
vi tänka t. ex. på utredningarna av luftskyddet och den s. k.
främlingsinvasionen —, har det som varje annan botgärning en
försonande sida. Men igångsättandet av nya utredningar måste lätt
framkalla misstanken att den dödsdömda regeringen antingen ville
förekomma den efterföljande ministären eller också önskade sörja
för en utredning av frågor, som blott intressera socialdemokraterna.
I förra fallet kunde br Hansson och hans män åstunda att ge
kommittéerna en sådan sammansättning och sådana direktiv, som dessa
eljest sannolikt ej fått; i senare fallet kunde de ledas av valtaktiska
hänsyn eller av önskan att genom statens försorg få problemen
belysta på ett sätt, som partiet sedermera kunde begagna i
agitationen. En blick på vissa kommittéers sammansättning och
utredningsuppdrag vittnar icke, lindrigt sagt, om någon blyghet från
socialdemokraternas sida. Det skulle sannerligen ej förvåna, om den nya
regeringen — därest den ej ville låna Thorssons berömda
Geddes-yxa — funne sig föranlåten till en eftergranskning.
De socialdemokratiska regeringarnas tilltagsna metoder i fråga
om utredningar ha alltid varit föremål för förundran och kritik. Det
sista utslaget av denna tilltagsenhet har varit kreerandet av nya
kommittéer, när regeringen stapplade på gravens bredd. Det verkade
nästan som om regeringen ville förlänga eller förpuppa sitt liv i
kommittéernas form. Men vad en regering kan tillåta sig vid starten kan
te sig mindre lämpligt kort före demissionen. Man kan verkligen för-
509
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
