Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Balkans farliga centrum. Av E. Langlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. Langlet
kvar står endast minnet av en hård och spännande kamp för en
stor idé.
Makedoniens politiska frigörelse från Turkiet medförde också
de makedoniska böndernas sociala frigörelse från de osmanska
storgodsägarnas övervälde. När detta frihetsrörelsen egentliga ocli
väsentliga mål vunnits, förlorade den sitt berättigande. Huru
gränserna sedan blevo dragna mellan de olika balkanfolken är av
underordnad betydelse. Grekland fick lejonparten: 51,2 % av de
tre turkiska vilajet, som kallades de makedoniska, och likaledes
ungefär hälften av deras befolkning. Därom är ingenting att säga,
trots att Saloniki är Vardarlinjens slutpunkt och den naturliga
hamnen för det enade stor-sydslaviska välde, som kanske en gång
skall komma genom att Bulgarien uppgår som autonom del i
Jugoslavien -— ty detta välde är uppenbarligen på många håll
slutmålet för den nyslaviska stormaktens framtidsförhoppningar, ej
minst hos de delar av Jugoslavien, som kämpa för autonomi och
tro att det blir lättare att vinna den lokala självstyrelsen, om
Bulgarien införlivas. Men kampen om Saloniki är ännu ett avlägset
framtidsproblem. För ögonblicket erbjuder den jugoslaviska
fri-hamnszonen i staden en utmärkt lösning, som tillfredsställer alla
parter. Dessutom kan man fastslå, att den södra, grekiska delen
av Makedonien, vilken grekerna själva betrakta som
Nordthessa-lien, verkligen är till övervägande del bebodd av greker. Särskilt
efter de vidtagna folkutväxlingsåtgärderna är den slaviska
minoriteten där mycket obetydlig. Den är icke heller på något vis
undertryckt.
Svårare problem ha uppstått i den norra delen av Makedonien,
där blandningen av folkelement är mycket intensivare. Av detta
område erhöll Jugoslavien redan efter andra Balkankriget fyra
femtedelar och bulgarerna fingo nöja sig med en femtedel, vilket
de naturligt nog hade svårt att smälta. Efter världskrigets för
serberna gynnsamma utgång »korrigerades» gränsen ytterligare
något till Jugoslaviens förmån genom inkorporering av några
remsor rent bulgariskt bebyggt område utmed gränsen. Detta
skedde av strategiska skäl: avsikten var att därigenom ge den
viktiga Vardarlinjen erforderligt territoriellt skydd, vilket
Jugoslavien som segrarstat kunde med visst fog göra anspråk på.
Gränsen blev emellertid så klumpigt dragen, att den skar sönder en
mängd hemman, så att uthus och brunn somligstädes hamnade på
490
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
