Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Balkans farliga centrum. Av E. Langlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. Langlet
Storgodset Bardovtsi utanför Skoplje, det vackraste exemplet på muselmansk
feodalarkitektur i Europa.
Makedoniens roll av konfliktämne är icke ny. Landet liar varit
ett stridsäpple alltsedan sin första bebyggelse. Detta har sin grund
i Balkanhalvöns geografiska karaktär. Historien visar, att den
som behärskat Vardardalen, alltid varit halvöns herre.
Vardar—Mora va depressionen är den viktigaste longitudinella
förbindelsen mellan Donaudalen och Egeiska havet, den stora
färdevägen över Balkan i riktningen syd—nord och tvärtom.
Mellan Vardar ocli Morava finnes ingen svåröverkomlig
vattendelare; där utbreder sig Kosovo Poljes, Trastfältets, svagt vågiga,
lätt tillgängliga och sedan urminnes tider lätt passerbara högslätt.
Från Kosovo har man också en lätt förbindelse med en annan syd—
nordlig genomfartsled, Ibardalen, och med transversalrouten
västerut till Bosnien, under det att österut en god passförbindelse
till Maricalinjen och Konstantinopel finnes.
Uppför Vardardalen trängde de första gammalhellenska
kolonisterna norrut. Utmed Vardar—Moravalinjen nådde romarna för
första gången Donau, icke västerifrån över det nuvarande
Kroatien, som man närmast vore benägen att tro, utan från Via Egnatia,
landförbindelsen mellan Adria och Egeiska havet, vilken förde
från Dyrrhachium, det nuvarande Durazzo, över Ohrid till
Salo-niki. Men när senare Pannonien erövrats, torde en romersk kolo-
486
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
