Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Psalmboksförslaget. Av Ivar Hylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Psalmboksförslaget
Den för dessa spörsmål intresserade har haft anledning förvåna
sig mer än en gång sedan dess. Att någon överhuvud hade
dristighet nog att efter så många sorger och bedrövelser ta upp
frågan igen, att kyrkomötets förslag fann genklang hos kyrkans
målsman vid Konungens rådsbord och ledde till tillkallande av
biskopen Eklund som ensam sakkunnig för ärendets nya
beredande och, kanske inte minst, att detta förslag, trots lovvärd
önskan att ge envar sitt dock i väsentlig grad bundet vid och
präglat av den tidigare kyrkliga linjen i psalmboksfrågan, mötte
bestämt motstånd och även av kyrkomötet genom dess positiva
ställningstagande till de fem överarbetarnas P. M. blev avfört
från den vidare debatten. På två punkter, båda värda att ha i
minne, är denna omsvängning inom en representativ kyrklig
opinion påtaglig. A ena sidan gäller det förhållandet till Wallin,
perspektivet bakåt, präglat på en gång av pietet och radikalism,
å den andra perspektivet framåt, viljan och beredvilligheten att
låta en ny psalmbok, avsedd också för kommande generationers
bruk, vid sitt framträdande icke vara som helhet markerad av en
redan antik stiltyp utan också ha rymd och spännkraft nog att
till arvet från det förgångna lägga psalmen, sjungen på vår egen
tids språk och stämd i kanske förenklad, dock äkta nutidston.
Man torde också kunna påstå, att kritiken, där den varit buren
av saklig och sakkunnig nitälskan (jag åsyftar både Torsten
Fo-gelqvists artiklar i D. N. och pastor Oscar Lövgrens i Sv.
Morgonbladet, de senare närmast ur frikyrklig aspekt), mindre gällt
principerna än den ifrågasatta följdriktigheten vid deras
till-lämpning.
Ur Wallins psalmbok har en dryg femtedel utgallrats. Likväl
torde man, trots ett frågetecken vid kanske ett tiotal av dessa n:r,
rättvisligen böra erkänna, att en så sovrad Wallinpsalmbok bör
bli en bättre ärebetygelse mot lians och hans samtids insats i
psalmtraditionens levande växt genom tiderna än den mekaniska
men dock om viss oförmåga vittnande vidblivenheten vid det
gamla utan åtskillnad. Detta faktum, att i varje fall inemot Va
av det klassiska 500-talet psalmer utan risk till djupare
förnummen förlust kan utmönstras, synes mig vara ett talande bevis på
behovet av en ny, enhetlig psalmbok. Pieteten mot Wallin gäller
åter ordalagen, där endast i viss utsträckning språkformer
moderniserats och i något enstaka, länge omstritt fall (Ps. 86: 2) en
saklig ändring föreslagits. Lyckligtvis har sovringen även ut-
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
