Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om Stockholm anfalles från luften — —? Av Richard Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de stora batteriernas verkningsområden. Snabbskjutande kanoner
måste därför grupperas i dessa dalsänkor. Samma slags kanoner
behövas också på vissa för störtbombfällning särskilt utsatta mål,
såsom gasverket, Årstabron o. s. v. I allt kan beräknas ett behov
av 8 batterier dylika kanoner, förslagsvis av Bofors 40 mm.
automatkanontyp. Till detta artilleriförsvar kommer ett antal
strålkastare, en absolut förutsättning både för att kanonerna och
jaktflygplanen skola kunna utnyttjas i mörker.
Strålkastarförbandens lyssnarapparater hava ävenledes viktiga uppgifter att
fylla vid mulet väder och dimma. Sammanlagt krävas härför 10
strålkastartroppar.
Det hittills berörda utgör luftförsvarets aktiva del. Den
passiva delen, det civila luftskyddet, är, som tidigare antytts, för
Stockholms del redan i viss utsträckning planlagt. Största
förtjänsten härav tillkommer överståthållare Nothin. Mycket fattas
emellertid ännu för att de planlagda åtgärderna skola kunna
verkställas. Utbildning och utrustning förefinnes ingalunda i den
grad, som önskvärt och behövligt är. Den största bristen ligger
emellertid däri, att statliga föreskrifter för luftskyddet saknas.
De rent lokala åtgärderna äro än så länge i mångt och mycket
beroende på vederbörandes goda vilja. Denna är icke överallt
förhanden, och ojämnhet i åtgärderna har på så sätt blivit
oundviklig. I luftskyddet ingår emellertid ett flertal förberedelser, som
måste vidtagas på lång sikt. Sådana äro bl. a. utbildning av all
läkar- och sjuksköterskepersonal i gasskyddstjänst, införandet av
kännedomen om och tanken på bombernas verkan när det gäller
stadsbebyggelse och stadsplanering, industriens förflyttning från
städerna och förbud för tätare bebyggelse i närheten av särskilt
utsatta anfallsmål, luftskyddets sammankopplande med
arbetarskyddet, beredande av möjligheter för avhållande av
luftskyddsövningar i fred och skyldighet att deltaga i luftskyddet i krig
m. m. Utan att dessa frågor regleras löper luftskyddet fara att
endast bliva en pappersorganisation. Kostnadsfrågan är kanske
svårast att ordna. Staten får icke undandraga sig medverkan men
å andra sidan äro de flesta anordningar i så hög grad
lokalbetonade, att även län, kommuner, bolag och enskilda på något sätt
måste tagas i anspråk därför. I Stockholm måste det kravet
ställas på det civila luftskyddet, att det skall kunna träda i funktion
på 10 minuter, d. v. s. på den tid, som staden har att räkna med
som förvarningstid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
