Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 12 mars 1936 - Näringar och krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av varor och förnödenheter, hela civilbefolkningens livsföring och
försörjningsmöjligheter lika väl som de kämpande männen vid
fronten, till sjöss och i luften.
Redan världskriget gav ett skrämmande exempel härpå.
Otvivelaktigt komma förhållandena att skärpas än mera i ett kommande
krig. Man måste tänka sig möjligheten av en ny form för krigföring,
som direkt och avsiktligt riktar sig mot näringslivet för att
undergräva och om möjligt bryta ett anfallet lands motståndskraft
redan innan en invasion med lantstridskrafter kommer till utförande.
Faran härav ökas därigenom att en fiende numera, samtidigt som
han i ett järngrepp stryper sin motståndares in- och utförselvägar,
kan rikta slag på slag från luften mot näringslivets verk och
anläggningar, mot den av landkommunikationerna förmedlade inre
varuomflyttningen, kanske även i terroriseringssyfte mot städer och
samhällen. Denna dubbelsidiga angreppsform, som uttömmer den
anfallnes motståndskraft genom att slå sönder, vad som finns inom
landet, samtidigt som ersättning utifrån förhindras, förutsätter
visserligen att det anfallna landet stode mer eller mindre isolerat mot
en övermäktig fiende, men den kan i ett ogynnsamt fall
otvivelaktigt ernå en sådan effektivitet, att det lilla landet kan bringas
till underkastelse utan att invasionsförfarandet behöver tillgripas.
Ett oavvisligt krav på en effektiv och efter moderna principer
uppbyggd försvarsordning är därför, att den skall kunna bereda skydd
lika väl mot det s. k. »försörjningskriget» som mot invasion
land- eller sjöledes.
Hur kan då den nya mot näringslivet riktade krigföringsformen
tänkas förverkligad, om det gäller vårt land? Som redan antytts
komplettera dess två våldsmetoder varandra. Den ena av dessa
träffar direkt näringslivet genom att den svenska hemorten, d. v. s.
landet bakom fronten och innanför kustlinjen, kan utsättas för
bekämpning från luften och i viss mån även från sjön. Känsligast av våra
näringar är i detta avseende industrien, häri inbegripet den till
jordbruksnäringen anknutna livsmedelsindustrien samt skogsbrukets och
bergsbrukets förädlingsindustrier. Även om den svenska industriens
allmänna karaktär på grund av spridd lokalisering icke gynnar
anfall från luften, kan dock resultatet av systematiskt genomförda
bombanfall bliva betydande. Vissa tyngdpunktsområden för vår
industriella produktion kunna urskiljas, vilka äro särskilt känsliga för
mot näringslivet riktat våld. De mest framträdande av dessa äro
områdena på ost-, syd- och västkusten kring och innanför rikets tre
största städer, vidare Mälardalen och Bergslagen, kustområdet
Gävle—Örnsköldsvik samt Norrköpingstrakten.
Oaktat jordbruksnäringen såsom sådan knappast kan utsättas för
bekämpning från luften, kunna de avsevärda spannmålslager som
finnas kontinuerligt upplagda bl. a. i de stora kvarnanläggningarna,
bli föremål för fientliga företag. Saltsjöfisket, som fyller en icke
oväsentlig del av landets animala livsmedelsbehov, är även beroende
av att våra kustfarvatten kunna hållas under svensk kontroll och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
