Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Japan och yttersta Östern. Några fakta och synpunkter angående den japanska politikens mål och möjligheter. Av G. Guston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om en omflyttning av det högre armébefälet och lyckades
borteskamotera honom, men detta kunde endast ske tack vare
generalstabschefens bifall. Flottans ledning är i sin tur uppdelad å
sjöförsvarsdepartementet, amiralstabschefen och överbefälhavaren
över flottans fartyg och stationer.
De militära organens framskjutna ställning har gjort den
uppfattningen nära till hands liggande, att militärerna »styra
landet». För senare år torde detta också i verkligheten ha varit fallet.
Särskilt i armén har ett motstånd rests mot att de politiska
elementen på grund av personliga intressen eller alltför starkt
utländskt liberalt inflytande ådagalagt en som man ansett alltför
»knäsvag» hållning till Japans uppgift som fredens väktare i
Östern. När premiärministern Inukai 1932 vågade trotsa arméns
växande inflytande på utrikespolitiken, nedsköts han helt enkelt
av ett antal yngre officerare — ett rent patriotiskt mord,
inspirerat av den rådande andan inom armé och flotta. För ett par
veckor sedan upprepades samma patriotiska aktion i större skala
och i än blodigare former. Dessa och flera liknande händelser
motivera att officerarnas ställning med några ord må beröras.
Den missuppfattningen gör sig ofta gällande att de japanska
officerarna skulle som några kapitalismens redskap gå i spetsen
för utrotande av radikala element; härtill har man förletts av
vetskapen om vissa radikala och kommunistiska tendenser i
landet, samt trott att dessa provocerat officerarnas framträdande.
Det förhåller sig emellertid så, att officerarna till allra största
delen stamma från bondehem. Den japanske officerens påfallande
enkla uppträdande och levnadssätt är faktiskt en nedärvd
tradition; även officerare av hög rang åka vanligen tredje klass (ej
jämförliga med våra fina vagnar) och ådagalägga även i övrigt
spartanska vanor. Trots att den kejserliga soldatinstruktionen
tydligt uppmanar all militär personal att avhålla sig från varje
slags politik, har de senaste årens utveckling ansetts berättiga
officerskåren till dess kraftiga reaktion. Ledmotiven ha härvid
varit att upprätthålla vördnaden för kejsare och familjetradition
samt att hävda landets nationella och utrikespolitiska intressen.
Den japanske officerens rättskänsla är synnerligen djup och
absolut omutlig. Han är genomsyrad av en hänsynslös
»bushido-anda», vilken styrker honom att med dödsförakt ge sitt liv åt
kejsaren, den högsta symbolen. Som exempel på denna långt drivna
eller överdrivna pliktkänsla kan nämnas de »three human bombs»:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
