- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
272

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Japan och yttersta Östern. Några fakta och synpunkter angående den japanska politikens mål och möjligheter. Av G. Guston

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befolkningen, som ifrågavarande industrier sysselsatt, kan man dock
knappast göra gällande att beställningarna skapat ett konstlat
välstånd i landet i dess helhet.

Japans emigrationsproblem ha mycket låtit tala om sig. Ofta
läser man, att Italiens angrepp på Abessinien dikterats av samma
syften som när Japan tagit sina kolonier, och man hör också
frågan: När tar Japan Kina? Min uppfattning är, att Japan ej
eftersträvar någon större intressesfär för att där placera sitt
befolkningsöverskott. Den japanska expansionen avser i första hand
att vinna avsättningsmarknader för den stora förädlingsindustri,
som man är i färd med att bygga upp för att kunna absorbera
större delen av folkökningen. Erfarenheten har nämligen visat,
att japanen helst ej vill norrut, där det är för kallt. Staten har
därför måst locka folk till Karafuto, Hokkaido, Korea och
Manchukuo med allehanda förmåner, och ändock finns det
otillräckligt med folk i dessa trakter. Med handeln följer givetvis en viss
emigration men ej på långt när stor nog att avlasta trycket på
hemmamarknaden. Likaså ha som känt försöken till utvandring
till lämpliga länder, såsom Nord- och Sydamerika, helt eller
delvis stäckts på senare år genom rigorösa invandringsbestämmelser,
riktade direkt emot den mongoliska rasen. Japanernas största
transoceana koloni, i Hawaii, räknar 150,000; närmast följa
Brasilien med 140,000 och U. S. A. med 110,000. Enligt min tro torde
Manchukuo och norra Kina ej bli av någon direkt betydelse för
Japan ur emigrationssynpunkt men väl i framtiden de sydligt
belägna, varmare Filippinerna.

Tilläggas må, att japanerna trots den kraftiga folkökningen
långtifrån försummat folkbildningen. Undervisningen står
förvånansvärt högt, till stor del tack vare buddhistprästernas
uråldriga inflytande. Tre hundra tusen studerande finnas vid olika
universitet och fackskolor; vid värnpliktsinskrivningarna 1934 var
procenten ej skrivkunniga blott 0,38.

*



De sista årens utveckling ha främst kännetecknats av den
starka upprustningen inom alla försvarsgrenar. Nära hälften av
samtliga statens utgifter ha åtgått till försvaret, sålunda under
budgetåret 1935—36 45,7 % och för 1936—37 enligt fastställd
»riksstat» 47 %. Bekant är, att huvudparten av försvarskostnadernas
stegring kommit på flottans konto. Av den härigenom ansvällda
budgeten har en mycket betydande del — omkring 40 % — måst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free