Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Europas samvete. Benedetto Croce om politik och moral. Av Nils Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Svanberg
fördrag» med andra. Men hur omsorgsfull Croces kritik än är,
förbiser han ieke den bekämpade teoriens vikt som taktiskt
hjälpmedel för praktiska reformsträvanden, som uttryck för — kanske
missförstådda — ekonomiska eller moraliska tendenser.
Liksom de olika typerna av stater, så är staten själv som isolerad
enhet en abstraktion. Man må sträva efter nya instrument att
reglera staternas stridigheter. Man skall bara icke inbilla sig ha
gett eller kunna ge en förblivande världsstat, ett folkförbund, en
människosläktets enhet. Ty dels liar denna världsstat — alltid
funnits, och den bär namnet historia. Dels har dess liv alltid varit
och skall alltid vara »stundom fredligt, stundom upprört och
våldsamt, alldeles som i de enskilda staterna».
Mot det abstrakta och doktrinära riktar sig också kritiken av de
politiska partierna som begrepp. Det är vanligt, att vart och ett
av dem utbildar sin ideologi och gör anspråk på att äga monopolet
till »Sanning, Rätt, Vetenskap och Historia» — höga makter,
anmärker Croce ironiskt, som själva ställa sig opartiska till partierna
som sådana. Det hör också till sådan ideologi att göra anspråk på
motståndarnas fabriksmärken. »Så har man hört påstås, att den
fascistiska diktaturen vore den sant liberala — en användning av
ordet liberal, som icke är i sig orimlig, ty frihet finns med
nödvändighet i allt politiskt liv; men ett felaktigt påstående om man
frånkänner sina motståndare frihetens idé.»
På de politiskt betydande individerna, som för sin vilja använda
partietiketterna — på deras karaktär tar man ej miste. Det
viktiga är, menar Croce, icke att vara »god liberal, god konservativ,
god socialist, god radikal», utan att förstå bur man skall handla
inför vissa givna omständigheter, på ett sätt som är effektivt •—
och därmed aldrig helt partibundet.
Croces teori har med nödvändighet kommit att stå i motsats till
diktaturtendensen. Å andra sidan ha hans tänkesätts drag av
respekt för verkligheten och av allmän vitalitet uppenbart verkat
stimulerande på det politiska och historiska faktum, soin är den
italienska fasciststatens kraftutveckling. Det är en enkel akt av
historisk rättvisa, att detta sammanhang erkännes.
Inblandning av vetenskap i politik är något som Croce i särskild
grad står främmande för. Han vill genomgående motverka dessa
förblandningar av skilda men ej fientliga makter och idéer, som
annars så ofta göras för den goda effektens skull. När ban
garderar sig mot korsningsförsök mellan vetenskaplig teori och poli-
268
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
