Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det ryska anfallsföretaget mot Sverige år 1914. Av E. Biörklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Varken Rudensky eller Rousine hava några upplysningar att
lämna om jagarframstöten från Hangö men vilja understryka, att
kustbeskjutning ej kunnat komma i fråga annat än om von Essen
erhållit högkvarterets tillstånd att genomföra anfallsföretaget.
Amiral Rousine, som fått taga del av dessa forskningsresultat,
har lämnat följande skriftliga bestyrkande:[1]
»Efter att hava tagit kännedom om kommendörkapten Biörklunds
historiska forskningar, intygar jag följande:
De slutsatser och synpunkter, som han framlägger, äro berättigade
och Essens operation i början av kriget utfördes enligt vad som
påvisats i hans arbete. Jag känner icke till den lilla hjälpoperationen
med jagare utanför Stockholms skärgård, men å andra sidan vill
jag icke förneka att sådana operationer företagits samtidigt med
huvudoperationen mot den svenska sjöstyrka, som antogs befinna sig
i Fårösund.
Nu, då de ryska arkiven öppnats och herr Nekljudoffs i Stockholm
korrespondens har publicerats, är det icke längre värt mödan att
bibehålla hemlighetsfullhet om dessa händelser, som timat för mer
än tjugo år sedan. Säkert är att på rysk sida hade man
underrättelser om närmanden och förslag, som gjorts till Sverige av exkejsar
Wilhelm, och att man bedömde den svenska stämningen snarast
fientlig mot Ryssland. Icke dessmindre var tsar Nikolaus II, av
rättskänsla och enligt moraliska principer, emot att indraga Sverige i
världskriget, och om Essen förhindrades att utföra sin operation, var
det framför allt tack vare inflytande av tsaren och av storfurst
Nikolaj Nikolajevitch, vilken även fruktade Sveriges sjömakt och
landmakt. Och man måste förstå, att den politiska osäkerheten i
början av augusti 1914 försatte Amiral von Essen i ett mycket svårt
läge, som väl kunde giva anledning till de idéer, på vilka hans
operationsplan var grundad.
A. Rousine.
F. d. amiral, Chef för Ryska kejserliga
marinens generalstab.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
