- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
84

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Företagare och andra arbetare. Av K. F. Göransson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Å andra sidan har företagaren ock sina bekymmer i
ansvarskänslan för företaget och dess framtid, ofta bekymmer av
finansiell, merkantil eller organisatorisk art. Han kan därvid vara
hårt klämd mellan olika intressegrupper inom eller utom
företaget. Mannen i ledet känner helt naturligt ganska litet om dessa
bekymmer och är därför i sin tur utsatt för misstaget att väga
dem alltför lätt i jämförelse med det, som trycker honom själv.

I den mån man under olika former kan finna tillfälle till
sammanträffande man till man mellan personer i olika lägen inom
företaget kan därvid förda samspråk vara av stor betydelse för
förståelsen. Min personliga erfarenhet från dylika
sammanträffanden är, att jag haft tillfälle att ej blott själv lämna
upplysningar utan även på ett mera direkt och gripbart sätt få inblick
i förhållanden och synpunkter, som kunnat ge mig anledning att
ändra uppfattning om det ena eller andra.

Hur då befrämja dylika sammanträffanden? Först må sägas,
att vid företag i mindre samhällen ställer sig detta lättare och
naturligare än i storstäderna, där man mera slits åt diverse håll,
som icke ha med det gemensamma intresset att göra.

I de mindre samhällena träffas man oftare t. ex. i det
kommunala livet, i föreningsliv och tillställningar av olika art, varvid
personlig bekantskap och förståelse kan spira upp. Inom företaget
självt kan emellertid även i de större samhällena en mera
personlig bekantskap och förståelse uppstå. Så t. ex. är det av
betydelse, att de, som hava sin funktion i företagets högre ledning,
emellanåt ge sig tid till rundvandring på arbetsplatsen och till
små samspråk med männen i ledet såväl som med underbefälet.
Man kan ofta märka, att vederbörande uppskatta det vittnesbörd
de därvid erhålla om att den högre ledningen intresserar sig för
deras sysselsättning. Ofta lyser vid dylika samtal fram en viss
glädje från arbetarens sida att få förklara något om arbetet och
skildra en del iakttagelser och synpunkter, som han funnit
beaktansvärda. I ett stort företag kan chefen visserligen icke nå
alla, men han kan dock själv bliva personligen känd eller
åtminstone igenkänd av de flesta. Detta kan hos arbetaren alstra viss
trygghetskänsla och ge honom vittnesbörd om att chefen eller
andra i den högre ledningen även de äro människor, hos vilka
man i händelse av nöd och bekymmer kan finna förståelse.

En annan följd av dylik kontakt må nämnas. Fall kunna
förekomma, där en person i mellanliggande chefställning på grund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free