- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
73

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 23 november 1935 - Tre val - Östersjöns oroliga hörn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dock fortfarande mycket svag: regeringsmajoriteten uppgår enligt
nu tillgängliga siffror till 244, vilket lämnar en ganska vid marginal.
Anmärkningsvärt är, att småpartierna på båda sidor förlorat
åtskilliga mandat. Utvecklingen synes åter tendera mot tvåpartisystem,
vilket med två så olika partier framdeles kan bli ganska farligt men
just nu betyder en lättnad i det parlamentariska arbetet.

Ser man på röstsiffrorna, visar det sig som alltid att valutslaget är
ganska missvisande. Regeringen har dock tydligen även bland
väljarna en majoritet på omkring en million röster mera än
oppositionen, och såvitt man kunnat se av valresultaten har den även i
städerna och industridistrikten lyckats bevara huvuddelen av det
inflytande, som vanns 1931.

De närmaste åren böra således i inrikespolitiskt avseende kunna bli
tämligen lugna, och Baldwins ministär får i godan ro fortsätta sitt
konsolideringsarbete. Vad som blir mera spännande att se är
huruvida även den fasta utrikespolitiska kursen kommer att hållas. Tills
vidare finns det dock intet som tyder på motsatsen.

Östersjöns oroliga hörn. Valet i Memelland den 4 maj 1932 redovisade 34
konkurrerande partier. Ett rent litauiskt partiblock,
bestående av tre småpartier, erövrade fem mandat av lantdagens 29
platser. Fyra andra partier belade 24 mandat, av vilka 8 platser
tillföllo ett liberalt och stadsbetonat tyskt parti.

Folkräkningen 1925 gav till resultat, att på ett samlat
invånareantal av 141,645 förklarade sig 62,117 vara tyskar, 34,337
»memelländare» och resten, 45,191, litauer. Dessa siffror säga en del om
nationalitetsförhållandena i området. Man har särskild anledning att
uppmärksamma kategorien »memelländare», vilken tydligen varken
känner sig som tysk eller litauisk, en nyhet i utvecklingen från
Memel-statutens antagande 1924.

Legislaturperioden till Memellands lantdag är tre år, och årets val
voro alltså ordinarie. De ägde rum den 29—30 september. Därvid
tävlade en »enhetslista», representerande i stort sett de fyra här ovan
nämnda partierna från 1932, samt det litauiska partiblocket.
Resultatet blev, att »enhetslistan» erhöll 24 platser och litauerna 5.
Partiförhållandena blevo alltså oförändrade.

Ett av valstridens mest anmärkningsvärda drag var otvivelaktigt
den livliga rikstyska propaganda, som bedrevs både inom Tyskland
och i Memelområdet. I tysk press och radio reklamerades oerhört för
»enhetslistan». Hitler själv höll i den tyska riksdagen ett anförande,
som ej kunde missförstås, och Göring talade i en by alldeles invid
den memelländska gränsen. Dessa anföranden jämte hundratals
andra på rikstyskt område radierades. Billighetsresor anordnades
från Tyskland till Memel, och i dess hamn kunde man få höra
propagandatal från tyska fartyg ur starka högtalaranläggningar. Det
bedrevs också en annan från Tyskland finansierad propaganda inom
själva Memelland. Genom upprättandet av kreditinstitutioner för de
memelländska bönderna, där dessa på billiga villkor erhöllo lån, band

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free