Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Slottet. Av Ragnar Östberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Först två år senare, nyåret 1932, förelåg äntligen anslaget —
320,000 kr. — till byggnadsverket fullt klarat, huvudsakligen
medels lotterimedel, för Slottets södra parti.
Iståndsättningsarbetena, som började på byggnadsplatsen i
januari 1932, stodo färdiga den 6 november samma år. De utfördes
under ständig samverkan mellan professorn Robin Fåhræus,
byggmästaren Anders Diös och arkitekten Ragnar Östberg.
På grund av sin ålderdomlighet, sina måttförhållanden och
material bildar Rikssalen i Uppsala slott en svensk sal av högst
förnämlig beskaffenhet. Själva volymen talar härom: 28,5 X 16,5
meter i plan och över 10,5 m. i höjd, vilket motsvarar en rumskub
av 5,000 kbm.
Golvet har blivit belagt med ekbräder, i 5-meters kvadrater,
med kalkstensfris längs väggarne. Taket är alltjämt täckt med
sina gamla, kraftigt dimensionerade, tätt liggande furubjälkar,
gående i ett sträck över hela rumsbredden. Proportionerna,
enhetligheten och måttens storhet göra här allt. Murytorna äro hållna
tunt putsade, så att de gamla murtagen och under olika tider
igensatta muröppningar markeras. Två äldre genombrytningar
framträda nu i form av nischinsättningar mot västra långmuren,
vilken vägg fordom, medels dessa stora bågöppningar, öppnade
sig mot det på andra sidan muren liggande, medeltidsbetonade
kyrkkapellet. Det återstår för framtiden att ansluta detta
intressanta rum till Rikssalen, som fordomdags varit fallet. För
närvarande ingår »kapellet» i landsarkivets bredvid liggande lokaler,
för vilka man emellertid beräknar finna annan plats.
Under arbetet med slottets iståndsättande ha de orörda rummen
och murpartierna i Vadstena slott fått ge anvisningar för
behandlingen av murar och tak i Uppsalaslottets salar. Någon
dekorering i egentlig mening har ej vid iståndsättningsarbetena
upptagits, även om man vetat att en sådan en gång funnits.
Endast då helt uppenbara rester av dekoration påträffats på
murytan, såsom i omnämnda nischbildningar mot Rikssalens
västvägg, har ornamentskompositionen tydliggjorts. Slottrummens
rymdverkan står i och för sig så klar och vägande, att man
rörande dekoreringseffekter frågar sig, om ens drottning Kristinas
gobelinsuite, som en tid haft sin plats i Rikssalen, med fördel åter
kunde placeras här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
