Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Tyska samhällsreformatorer. Av Karl Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKA SAMHÄLLSREFORMATORER 423
ringar i företagen och att Papenprogrammet därigenom skulle
visa sig vara förfelat. Om konjunkturförbättringen ej kommer
så snart som förutsatts, uppkommer frågan, om man ett andra
år skall fortsätta med nya emissioner av skattesedlar eller på
annat sätt lämna subvention till industrien. Ingen kan
överblicka ens den närmaste framtiden, och den politiska oron i
landet inverkar givetvis oförmånligt på varje försök att bryta
den av depressionen skapade bristen på företagsamhet och
framåtanda.
Om man bortser från de omvälvande programmen och endast
fäster sig vid den pågående utvecklingen, får man intryck av
en stark förskjutning i ländernas ekonomiska liv.
Statsmaktens ingrepp medelst importregleringar, kontingentering,
valutakontroll, åtgärder emot kapitalflykt och allehanda andra
regleringar har redan fört oss långt fram på vägen till en av
staten ledd planhushållning.
Om man å ena sidan kan säga, att den ofantliga
arbetslösheten och den därav och av andra faktorer skapade oron
framkallat de vittfamnande ekonomiska programmen, så nödgas
man å den andra erkänna, att alla dessa med stor säkerhet
framförda läror och igångsatta experiment bidraga till att
underhålla och öka orosstämningen. Det är enligt min mening
omöjligt att se optimistiskt på de närmaste månadernas och
årens utveckling i Tyskland, och därtill bidrager ännu ett
missförhållande, en speciell art av arbetslöshet, som allt för litet
beaktats och som kräver ett påpekande.
I Tyskland finnes en särskild anledning till jäsande
missnöje i den starka överbefolkningen vid universiteten och
högskolorna. Ett otal tidskriftsartiklar och böcker handla härom,
men ändock har jag ett intryck av att det omåttligt stora
studentantalets samhällsfara ej tillbörligt uppfattas ens av den
politiskt intresserade allmänheten. Jag har funnit en
sammanfattande framställning i en bok av Keinhold Schairer med
titeln »Die akademische Berufsnot. Tatsachen und Auswege»,
vars innehåll jag i korthet vill referera. Sakuppgifterna äro
i högsta grad skrämmande, medan botemedlen förefalla
tämligen orealiserbara.
Antalet högskolestuderande kan för närvarande uppskattas
.3 O — 32888. AS v ensk Tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
