Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Psykologi, pedagogik och försöksskola. Av Tore Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSYKOLOGI, PEDAGOGIK OCH FÖRSÖKSSKOLA 407
steg i den mån den lyckas assimilera vetandet från dessa stora
och lovande forskningsfält. Vad beträffar psykologien själv
fortsätter jag envist att vara optimist. För mig är psykologien,
sådan den existerar, ingen ’liten struntvetenskap’, utan
snarare början till en vetenskap, vilken kommer att bli av
grundläggande betydelse för alla humanistiska vetenskaper. Jag är
i högsta grad optimistisk. Jag föreställer mig, att ganska snart,
kanske före detta århundrades slut, kommer måhända t. o. m.
universitetet i Oxford att fatta intresse för det mänskliga
själslivet och sätta sin stämpel på psykologien genom att giva den
en erkänd plats bland sina läroämnen. För närvarande är den
stora svårigheten beträffande psykologiens vidare utveckling
de vidlyftiga studier, vilka fordras för att uppnå vad man
skulle kunna kalla allmän psykologisk kompetens. Det
förefaller, som om ett människoliv knappast skulle kunna räcka
till. När man börjar att vinna fotfäste äro energi och
entusiasm redan försvagade.»
Just i en kris- och övergångstid sådan som den vi nu
uppleva, ha de psykologiska vetenskaperna måhända en alldeles
särskilt stor betydelse för samhälle och kultur. Den kulturepok,
eller kanske snarare tidsanda, vilken dateras från åren närmast
efter världskriget, har säkerligen sina företräden framför den
gamla. Den unga generation, vars själsliv utformats och
fixerats efter 1918, har sluppit ifrån mycken vidskepelse och många
fördomar, vilka tyngde tidigare skeden. Men den har tyvärr
samtidigt förlorat så oerhört mycket av hänförelse och
idealitet, av ansvarskänsla och självtukt. Världen har blivit
ameta-fysisk, säger man. Den har blivit materialistisk, mekanistisk
och relativistisk. Sanning och Eätt i gammal bemärkelse
existera knappast för den »nya» ungdomen. Och delvis som
följd härav ha denna generations moral och livsvärden — i den
mån de kunnat taga fast form — blivit väsentligt olika den
före 1914 dominerande världsåskådningen. Motsättningen
mellan gammalt och nytt har i Amerika tagit former, vilka
betecknats som den moderna ungdomens uppror. Även i Europa
föreligga emellertid liknande förhållanden. Det är uppenbart,
att vad som nu kräves, är en omgestaltning av moral och
samhällsinstitutioner till att bättre motsvara den nya tidens
världsbild och »livskänsla». Det fordras i själva verket en
genomgående anpassning och justering av flertalet av det
8. Svensk Tidskrift 1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
