Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Om autografer, autografsamlare och autografförfalskningar. Av Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arkivalisk instinkt och vana vid originalhandlingar utgör
därför den första förutsättningen för det riktiga bedömandet
av alla i praktiken förekommande autenticitetsproblem.
Emellertid finnes det i våra samlingar icke blott
lättavslöjade förfalskningar utan även sådana som erbjuda stora
svårigheter och länge kunna hålla granskaren i en mycket
irriterande ovisshet. Dessa äro dock icke utförda av Brinkmans
enkle »urkundsjude» och hans medhjälpare utan härröra från
en vida skickligare och farligare förfalskare vid namn
Samuelson, till yrket antikvitetshandlare, vilken arbetade i
branschen huvudsakligen under 1870- och 80-talen. I sina bästa
arbeten visar han en verklig virtuositet, vilken ställer honom
nästan i jämnbredd med den berömde tyske
Schillerförfalskaren Gerstenbergk, om vars arbeten en engelsk sakkunnig
erkännsamt yttrat att de »äro utförda med all den fulländade
skicklighet och noggrannhet som pläga utmärka den tyska
nationen». Samuelson ägde både säkert handlag och gott
omdöme. Han synes huvudsakligen ha specialiserat sig på
svenska autografer, framför allt adliga, vilka han försålde till
den krets av förmögna och intresserade amatörer, varur i
slutet av 1870-talet Svenska autografsällskapet framgick. I sin
verksamhet var han emellertid försiktig nog att blanda äkta
och falskt i lagom proportioner, vilket gjorde att han
mångenstädes alldeles oförtjänt åtnjöt stort förtroende, ehuru enligt
vad Robert Geete berättat både Klemming och Harald
Wieselgren många gånger manade till försiktighet gent emot hans
leveranser. Även han har dock ej sällan begått så pass
flagranta sakfel att falsariet ligger i öppen dag. Troligt synes
emellertid att ännu i åtskilliga privatarkiv bevaras produkter
av hans förfarna penna, och även i Kungliga Biblioteket ha
dylika vid några tillfällen utbjudits till salu. Man gör sig
överhuvud taget en illusion, om man tror att allt som i våra
dagar visas på autografmarknaden är äkta vara. Visserligen
har samlarverksamheten på området numera nedgått i så hög
grad att framställandet av falsifikat icke längre lönar mödan,
men från äldre tider finnes tillräckligt mycket kvar för att
motivera en uppmaning till noggrann prövning av vad som
kommer i dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
