Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Rudolf Kjellén. Några ord till tioårsminnet av hans död. Av Georg Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 GEORG ANDRÉN
ning, som förestod. Eedan 1910 skriver han: »varför skulle det
liberala partiet ha kompromissat med fientliga idéer, om det
icke misströstat om livskraften av sina egna.––––-Ett nytt
tidevarv stundar.–––––Att ’frisinnade’ partier skola
kvarleva och spela en ganska betydande roll, är mycket
naturligt. ––––-Vi hoppas att de aldrig skola helt försvinna. Men
vi frukta, att de skola äga livskraft endast i samma mån som
de — för att begagna D. N:s terminologi — ’satsa’
liberalismens idéer.» — Kjelléns egen progressistiska anda ställde
honom förstående mot åtskilliga drag hos liberalismen, som han
saknade hos den mera sterila gammalhögern. Han såg till
fullo det djupa historiska berättigande, som liberalismens verk
ägde eller ägt, och något av detta verk vill han rädda över
till framtiden. Hans unghögeråskådning vittnar på flera
punkter härom. Hans egna ord kunna anföras: »Vi, som i striden
bära konservativ partibeteckning, ha nu fått till uppgift att
söka rädda något av liberalismens praktiska kärna, det
privata initiativet, in i det nya riket; men vi kunna ej sluta våra
ögon för det faktum, att den politiska utvecklingen, med eller
utan vår vilja och hjälp, nu bär mot en mera socialiserad stat.»
Kjelléns positiva program har redan trätt oss till mötes i
denna hans kritik. Det sammanhänger f. ö. nära med hans
teoretiska statsåskådning och hans nationella och idealistiska
grundsyn. Rikets krav skulle tillgodoses genom ett kraftigt
försvar och genom en målmedveten och aktiv utrikespolitik.
Såväl utåt som inåt kräver han, icke en lidande och lydande,
utan en ledande statskonst. Med outtröttlig iver var han också
verksam, från talartribun och i press, som Upplysare i
försvarsfrågan och våra utrikespolitiska frågor. Men han kunde
icke stanna vid detta exklusiva högerprogram. Han ville också
att folkets krav tillgodosågs. Därför se vi honom tidigt
verksam för allmän rösträtt liksom för kvinnans rösträtt; därför
se vi honom intresserad för socialpolitik, ehuru han icke
gillade den sentimentalt klemande sorten; därför se vi honom
möta demokratien med mindre misstro, än som var vanligt på
högerhåll. Rikshushållets effektivitet låg honom nära om
hjärtat; därför ville han i mån av behov skydda det nationella
arbetet genom tullar, därför ivrade han för våra
naturtillgångars fulla utnyttjande inom landet. På samhällslivets
område ville han stärka socialiteten, samhällssolidariteten; där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
