Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 16 dec. 1932 - Rudolf Kjellén. Några ord till tioårsminnet av hans död. Av Georg Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt skulle inriktas mot de båda vetenskapernas mot varandra
vettande gränsområden; så uppstod den syntes av geografiska
och politiska perspektiv, eller rättare, den politiska analys och
värdesättning av geografiska fakta, som Kjellén gav namnet
geopolitik. Att denna geopolitik äger ett starkt släkttycke med
Friedrich Ratzels politiska geografi ligger i öppen dag och
Kjellén erkände tacksamt den skuld, vari han stod till den
banbrytande tyske geografen. Starkare än hos Ratzel äro
emellertid de politiska synpunkterna betonade hos Kjellén.
Den dramatiska nerv, som otvivelaktigt fanns hos Kjellén
och som i hans historiska forskning gärna förde honom fram
till kriserna i ett folks liv, inriktade nu hans geopolitiska
studier på de internationella konflikter, som blevo en följd av
stormakternas expansionssträvanden. Redan tidigt torde han
också ha observerat, att mycken politisk osanning gömmer sig
under den etikett, som det fredliga umgängets hänsyn pålägga
folken; in bello veritas, så har han själv senare formulerat
iakttagelsen. Så finna vi honom vid Göteborgs Högskola vid
varje utbrytande krig giva en redogörelse för dess
förutsättningar och politiska innebörd. Det märkligaste och mest kända
arbetet, som framgick ur dessa studier, är boken om
»världskrigets politiska problem». I ett arbete med titeln »Inledning
till Sveriges geografi» (1900), ett brottstycke ur en efter stora
linjer planlagd men aldrig fullbordad svensk geografi, sökte
han göra de nya perspektiven fruktbärande på fädernestaten.
Kjellén skulle emellertid icke stanna med denna utvidgning
av statsvetenskapen åt det geografiska hållet. Hans redan 1900
öppet bekända realistiska och biologiska statsåskådning drev
honom till en expansion av statsbegreppet även i andra
riktningar. Detta blir först 1905 riktigt tydligt, då han utger första
upplagan av sitt mest berömda arbete. Få svenska
politiska verk har det blivit förunnat att vinna den yttre
framgång och berömmelse, som kommit Kjelléns Stormakterna till
del. Arbetets egna förtjänster: dess utomordentliga
innehållsrikedom, dess klara, kanske alltför klara historiska perspektiv,
dess självständiga politiska omdöme, dess alltid livfulla och
konkreta, ofta bländande stil måste med nödvändighet fängsla
läsaren. Arbetet frestade kanhända många till motsägelse;
alla väckte det emellertid till eftertanke. Yttre omständigheter
voro också ägnade att ytterligare framhäva verkets betydelse:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
