Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Dagens frågor - Hindenburg, Papen och Hitler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 311
som Göring fann lämplig att tillgripa, vann icke gehör ens inom det egna
partiet och allra minst inom centrum. Riksdagen hade för denna gång
fyllt sin uppgift. Den hade valt sitt presidium, konstaterat sin oförmåga
till positivt arbete och hade fått upplösningsdekretet sig förelagt. Man
kan tycka, att schemat är något tarvligt, men det är helt säkert det för
republiken mest lyckliga. Nya val ha utskrivits till den 6 november, varför
man har grundad anledning att förvänta nästa upplösningsdekret i mitten
av december. Att partikartan skall undergå några mera genomgripande
förändringar vid novembervalet är nämligen föga troligt, ehuru det blir
av utomordentligt stort intresse som mätare på vissa partiers styrka vid
denna tidpunkt.
Regeringen v. Papens bestämda avsikt synes vara att regera andan ur
Hitlerrörelsen. Härför kräves framför allt tid och denna erhålles, för tre
månader i taget, genom riksdagsupplösningar. Det tyska folket borde vid
det här laget vara mätt på demokrati. För femte gången i år går väljarnas
huvudmassa den 6 nov. till val. »Kamrat, skola vi ännu en gång däran!»,
de historiska orden från Liitzens slagfält för 300 år sedan rinna en i
minnet. Det egendomliga är också, att om valet ger majoritet i någon
riktning för ett parti, tillfaller denna rimligtvis Hitler, i vilkens program
ingår att avskaffa både riksdagen och hela Weimarf örf attningen! Det må
därför fattas som ett uttryck av billig komik, då här hemma
Social-Demokraten leker skolmästare gentemot »baronernas regering» för att den
»kränker riksdagens rätt».
Läget i Tyskland karakteriseras i övrigt just nu av, att dess
socialdemokratiska parti förlorat all möjlighet till inflytande. Det utgör
fackföreningarnas intresseparti men har förlorat greppet över massorna. De sitta
ej längre inne med det »stora löftet», som samlar tanklösa väljare som
flugor kring en eldslåga, Myten i tysk politik företrädes nu av det
nationalsocialistiska arbetarpartiet. Där finner man den naiva tron,
hänförelsen och förtröstan. Hos Bebels gamla parti råder gudaskymning. Det
vapen, generalstrejken tidigare erbjöd, är likviderat genom den stora
arbetslösheten.
Regeringen v. Papen bildades ursprungligen i syfte att nå anknytning
med den »nationella oppositionen». Hindenburg ändrade sig dock, sedan
det beretts honom tillfälle att konstatera, att det nationalsocialistiska
partiet saknade kompetenta män för regeringsuppgifterna. Hitler själv lär,
enligt vad det uppgives, i augusti ha varit föremål för en formlig
tentamen inför Hindenburg med tyngdpunkten lagd på ekonomiska problem
men — hopplöst blamerat sig. Hindenburg vann vissheten, att det vore
ansvarslöst att låta en samling folktalare ta hand om det tyska folkets öde
under nuvarande situation. Han kan näppeligen klandras härför.
Franz von Papen representerar själv en stor fond av kunskap, energi
och vilja att bära ansvar. Hans medhjälpare torde i sina respektive fack
vara de yppersta, republiken kan uppställa. Bakom sig har detta kabinett
dessutom stora reserver av duktigt och kunnigt folk för detalj uppgif terna,
på vilkas lojalitet, jå, överensstämmande sanihällsåskådning v. Papen kan
lita. Regeringens program går ut på att göra slut på partiväldet samt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
