Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Dagens frågor - Besparingsaktionen och kulturbudgeten - Politikernas »Höstsol»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 DAGENS FRÅGOR
fortsättningen kunna uppehålla fullständiga, modernt utrustade
medicinska fakulteter både i Stockholm och i Uppsala. Erkänner man detta,
jå, då måste man också fordra, att ett principbeslut i frågan måste fattas,
innan ett öre ytterligare beviljas till fullföljande av det nämnda bygget.
Den skarpaste kritik från olika håll mot dess planläggning kunde
visserligen icke förmå årets riksdag att uppriva sitt en gång fattade beslut;
sedan dess hava dock de finansiella svårigheterna manifesterats på ett
sätt, som borde tjäna som en ny tankeställare. Sparsamhet är en dygd
även för akademiska myndigheter, och åtskilligt kunde anföras till bevis
för att de därvidlag ännu kunna fullkomnas i lära och leverne; men vad
som främst bör tillses är att det icke slösas i stort, när det sparas i smått,
och att icke det nödvändigaste eftersattes för det mindre viktiga.
Det börjar alltmer ingå i de periodiska politiska vanorna
att nagelfara första-kammarvalen. Visserligen kan kritiken
icke riktas med generell udd och räckvidd, men sällan förflyter något år
utan att opinionen offentligt eller icke har anledning att tillkännage sitt
misshag. Även i år ges det fog för den sedvanliga klagan.
När Västernorrland-Jämtland i år valde senatorer, hade man kunnat
vänta, att högern skulle ge trävaruindustrien den ena platsen, den som
länge innehafts av den gamle disponenten Enhörning. Med
trävarurörelsens fundamentala betydelse för Norrland i allmänhet och Västernorrland
i synnerhet framstod det för utomstående, som om intet intresse kunde
vara viktigare att tillgodose. Även med ett allmänt riksintresse
sammanföll detta önskemål. Med hänsyn till stundande handelstrakt atförhandlingar
och vår sågverksrörelses beroende av internationella faktorer hade en
skicklig och auktoritativ näringsidkare en direkt mission att fylla i
folkrepresentationen. I varje fall borde det té sig lika angeläget för högern
att beakta näringslivets vitala behov som för socialdemokraterna att plocka
in masstals av sågverks- eller skogsarbetare. Obestridligt är också, att
trävaruindustrien på många sätt givit uttryck åt sin önskan att även i
fortsättningen erhålla en företrädare i första kammaren.
Västernorrlands-tinget, möjligen i samförstånd med Jämtlandstinget, valde emellertid en
stadsdomare, rådman Welander från Sundsvall. Vi veta mycket väl, att
denne f. d. liberale rådman fyller höga kvalitativa mått och i och för sig
är väl skickad att utföra en gagnande insats i första kammaren. Men vi
våga hävda, att det borde ha varit angelägnare såväl för högerpartiets
näringsstödjande strävanden som för Västernorrlands näringsliv att i
första kammaren invälja en enda framstående trävaruexpert än att öka
dussinet högerjurister därstädes med ytterligare en man. De speciella
Medelpadsfrågor, som kunna förekomma under riksdagsperioden, äro
baga-tellartade vid sidan av de allmänna viktiga skogs- och förädlingsintressena.
Man kan icke avvärja intrycket, att personvalet, hur kvalitativt oantastligt
det än är, träffats under de småskurna lokalsynpunkternas föga
uppbyggliga spel inom landstinget. Valet bekräftar landstingens tidigare påtalade
tendens att företrädesvis utse representanterna bland sina egna ledamöter
på bekostnad av vidare och viktigare synpunkter än de som dikteras av
person- och lokalintressen.
Politikernas
»Höstsol».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
