Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 17 okt. 1932 - Vår levnadsstandard. Av Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR LEVNADSSTANDARD 293
geter, vilka utvisa i vilken omfattning olika slag av
förnödenheter inköpas och andra utgifter ingå i hushållningen inom
typiska familjehushåll. Indexberäkningarna tillgå som bekant
så, att man undersöker vad det med vid varje
undersökningstillfälle rådande prisläge kostar att anskaffa de i budgeten
ingående mängderna av förnödenheter o. s. v.
Levnadskostnadsindexen giver ett siffermässigt uttryck för dessa kostnaders
procentuella förändringar från den ena tidpunkten till den
andra, alltjämt med utgångspunkt från förhållandena i juli
1914. De bägge senast offentliggjorda indextalen för l juli och
l oktober 1932 utvisa siffran 156 eller 56 % ökning från juli 1914.
Är nu detta resultat trovärdigt*? Jag dristar rätt obetingat
svara jå, men med den betydelsefulla reservationen: under
beaktande av de angivna förutsättningarna. Dessa äro ganska
många. Både hushållsbudgeten och prismaterialet härstammar
från städerna: det är sålunda i främsta rummet
stadsbefolkningens villkor, som belysas. Utan vidare kan tillämpning icke
ske på landsbygden med där rådande olikartade
bostadsförhållanden, för flertalet hushåll större eller mindre grad av
egen produktion, inköp av varor i parti och därigenom
frigörelse från de relativt starkt stegrade detaljpriserna o. s. v.
Vidare avser budgeten huvudsakligen levnadsvillkoren inom
arbetarklassen och de i ekonomiskt avseende närmast över denna
stående samhällsskikten. Inom medelklassen ingår emellertid
livsmedelsposten med procentuellt mycket mindre andel än
inom arbetarhushållen, och livsmedelskostnaderna äro de, som
stigit minst — delvis t. o. m. sjunkit — sedan 1914. Ju lägre
grad av välstånd, desto högre livsmedelsprocent men därför
också desto lägre procentuell uppgång av samtliga
levnadskostnader. Tillgodoseendet av de olika posterna inom den s. k.
kulturbudgeten konstituerar i betydande grad medelklassens
livsföring, och dessa poster höra till dem, som icke kunnat bringas
ned ens tillnärmelsevis i nivå med livsmedelspriserna enligt
äldre tiders begrepp. Lägges därtill den redan vid
medelklassens inkomstnivå kraftigt »förkovrade» skatteposten, är det
uppenbart, att den officiella levnadskostnadsindexen är
avsevärt för låg för att passa på medelklassens levnadsvillkor.
Antagligen borde den ökas med ett tiotal enheter. Med
förbigående av lokala skiljaktigheter o. d., vilka torde medföra
mindre avvikelser från det genomsnittliga indexläget än man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
