Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 28 aug. 1932 - Den danska jordbrukskrisen. Av Emanuel Björck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN DANSKA JORDBRUKSKRISEN 231
erfarenheter och sannolika skäl talade för att denna marknad
ej komme att i fortsättningen förbliva oberörd av den allmänna
jordbrukskrisens verkningar.
Denna varning visade sig snart vara grnndad på ett riktigt
bedömande av de ekonomiska sammanhangen. Eedan i början
av 1930 kom prisfallet med en snabbhet och en styrka, som
måste ha ingivit de svenska jordbrukarna en känsla av
tillfredsställelse över att de icke okritiskt följt de tvärsäkra
rådgivare, som anvisat dem att inrätta sig efter det danska
föredömet. I november 1929 kostade det danska smöret kr. 3: 29;
i januari 1931 var det nere i kr. 2:14, ett prisfall alltså på 33
procent. Fläsket föll under samma tid från kr. 1: 50 till 86 öre;
äggen från kr. 2:10 till 1: 30.
Enligt en av Land0konomisk Driftsbureau utsänd redogörelse
sommaren 1931 utgjorde nedgången i priserna för fläsk och
smågrisar från räkenskapsåret 1929—1930 till det följande året
1930—1931 37—42 procent, för smör och ägg 20 procent. I
genomsnitt hade priserna för jordbruksprodukter 1930—1931 gått
ned en procent under genomsnittsprisen under den sista
femårsperioden före kriget. Index för jordbruksprodukterna under
femårsperioden 1909—1914 var 100; under aprilkvartalet 1931
var det nere i 88. I maj 1932 var smörpriset 1:46, fläskpriset
72 öre och äggen kostade 64 öre. Fläsket hade på två år sjunkit
med 40 procent; smöret med 70.
Hårt drabbade dessa prisfall det högt utvecklade danska
jordbruket. Verkningarna mildrades icke därigenom att
produktionens stegring fortsatte. År 1929 slaktades på
exportslakterierna 4,994,000 svin, 1930 6,132,000 och 1931 7,320,000.
Skuldbördan hade ökats genom nyanläggningarna. Under åren 1912
till 1926 steg den skuld, som häftade vid jorden, från 50 till
66 2/3 procent av det taxerade värdet. Känteutgifterna tyngde
hårt, likaså skatterna, som under de goda åren stigit
väsentligt. Man beräknar, att kommunal- och amtskatterna nu äro
tre gånger så höga som år 1913.
Läget var mångenstädes förtvivlat och oron drev fram stora
möten, vid vilka jordbruksbefolkningens bekymmer
framfördes. Särskilt i Sönderjylland fingo dessa möten ett ytterst
stormigt förlopp. I Sönderjylland tryckte krisen också hårdare än
i det övriga Danmark. Befolkningen där hade upplevat
smärtsamma besvikelser efter återföreningen genom övergången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
