Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 17 juni 1932 - Katolsk samhällsuppfattning i våra dagar. Av Elmo Lindholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATOLSK SAMHÄLLSUPPFATTNING 193
färd. Här utsäges det sålunda klart, att nya medel måste
utfinnas till åstadkommande av bättre fördelning av egendomen,
i samhällets intresse. Nya former f or innehavet av
produktionsmedlen böra vinna erkännande, såsom t. ex. industriell
demokrati och del i företagens besittning och förvaltning. Allt detta
är enda möjligheten att med framgång hävda ordning och
lugn i samhället mot omstörtande makter.
Härvid uppdrager den katolska socialteorien mycket bestämda
allmänna riktlinjer för samhällets och hushållningens
nygestaltning. Detta kapitel är av speciellt intresse. Där försvaras
nämligen den korporativa statsidén gentemot den liberala
atomis-tiska. Det mest framträdande är här alltså den klart
antilibe-rala inställningen och därmed står ju dess åsikt i samklang
med fascistisk och nationalsocialistisk uppfattning.
Anmärkningsvärt är, att de katolska fackföreningarna i Italien långt
före fascismen hävdade en sådan organisk stat och redan 1918
krävde de att senaten skulle förvandlas till en kår av
sakkunniga, huvudsakligen valda av de större organisationerna av
yrkesmän, producenter, arbetare och företagare. Vi få icke
glömma, att vi här också äro inne på konservatismens gamla
organiska statsuppfattning, som löper i liknande fåror genom
att betona samhällets organisation i yrken och stånd, vilka
kunna- inskjutas som mellanled mellan staten och individerna.
Encyklikan framhåller med all rätt avigsidorna i den
över-handentagande étatismen. Staten övertager direkt en mängd
skyldigheter och uppgifter, som lämpligen borde påvila mindre
gemenskaper. Därigenom får staten ej stå fri att främst sköta
sina högre uppgifter och sin allmänna övervakande verksamhet.
Framtidsmålet skall vara att övervinna den bittra
klasskampen och få till stånd försonlig stämning mellan företagare och
arbetare. Klasskampen får föras blott inom gränserna för
rationell solidaritet, säger fascismen, och kyrkan tillägger: blott
i försonlig kristen anda. Emellertid kunna de samhällsbildande
organisationerna icke skapas av de båda varandra bekämpande
parterna på arbetsmarknaden, utan samhället måste i stället
uppbyggas på stånd och yrkesgrupper, grundade på gemensam
samhällelig funktion och omfattande var och en både
företagare och arbetare. Samhället skall nämligen, framhåller
en-cyklikan, vila på Thomas’ ab Aquinos princip, att »ordning
betyder enhet i välordnad mångfald». I praktiken kommer detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
