- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoandra årgången. 1932 /
143

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 12 maj 1932 - Det nya Litauens problem. Av Lennart Hartmann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET NYA LITAUENS PROBLEM 143

Med undantag för ett kort andrum under reformationens och
motref ormationens dagar, var litauiskan i princip bannlyst från
gudstjänsten ända till den tyska ockupationen under
världskriget. Även i undervisningen skulle prästerskapet begagna
polskan, och om en infödd präst befanns ha brutit häremot,
degraderades han eller förvisades till en rent polsk församling.
Sin högsta kraftutveckling nådde denna de katolska
myndigheternas politik under den ryska tiden; stärkta i sin tro av de
ortodoxa förföljelserna och i sin polskhet av panslavismen,
vägrade prelaterna varje medgivande åt folkets brinnande
önskningar. Litauiska präster och lekmän anropade förgäves
kurian — hos påven triumferade alltid den polska diplomatien.
Först 1905, då tsaren medgav församlingsfrihet, blev det
möjligt för litauerna att efter femhundra års strävan börja utbilda
ett nationellt katolskt prästerskap, och först efter den nya
statens upprättande kunde de ge hierarkien en inhemsk
ledning.

I kyrkans förpolskningspolitik har det varmt katolska folket
aldrig rest sig mot något annat än storpolskheten men också
lärt sig betrakta denna som en dödsfiende. Det polska
prästerskapet har i århundraden inför påven förnekat tillvaron av en
litauisk egenart och betecknat som polack varje representant
för denna, t. ex. den berömde skalden och vetenskapsmannen
A. Mickiewicz, verksam i Paris under förra hälften av
1800-talet. På samma sätt, säger litauern, är den moderna polska
propagandan en blandning av förvanskning och lögn; när den
ger statistiska data för etnografi och ekonomi äro uppgifterna
falska, när den talar om en ny union menar den exploatering
och förtryck. Med denna inställning till grannfolket måste de
litauer, som samlades till en revolutionär folkrepresentation i
Vilna 1905 för att kräva kulturell och administrativ autonomi
inom tsarriket, närmast efter denna grundsats proklamera sin
vägran till varje samgående med polackerna, Och dessas
våldsamma protester övertygade ännu en gång varje litauer om att
de voro fiender till hans nationalitet. Sedan dess ha
händelserna verkat i samma riktning. Under den tyska ockupationen
förde den tidigt erkända polska regeringen livliga
underhandlingar med centralmakterna. Till en början begärde den union
med Litauen, senare, när denna tanke strandat på Tysklands
baltiska planer, en uppdelning av territoriet mellan grannarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 21:53:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1932/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free