Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 12 maj 1932 - Realiteter bakom de senaste händelserna i Ostasien. Av H. von Heidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 H. VON HEIDENSTAM
Nankingregeringens definitiva skilsmässa med och
undertryckande av kommunismen 1927 visat allt större
återhållsamhet och försiktighet i sin politik, i varje fall i Mandschuriet,
där regimen vid Nordmandschuriska järnvägen blivit alltmera
kinesisk. Att Japans besättande av knutpunkterna Tsi-Tsi-har
och Harbin på denna rysktbetonade järnväg ej, som det förut
skulle gjort, omedelbart utlöst någon reaktion från Rysslands
sida synes ju bekräfta denna tendens och betecknar ett
betydelsefullt avsteg från Rysslands tidigare inställning.
I England hade den politisk-ekonomiska världskrisen, av
hittills okända dimensioner, härjat liksom i hela Europa, När
därvid inom samma månad Bank of England råkade i
svårigheter och pundet sattes på »fri fot», kan ju Japan haft anledning
att anse, att England hade nog med den »vite mannens börda»
inom imperiet, och ej kunde ta på sig för mycket av den i Kina.
Dessutom har Japan förut kunnat räkna med Englands stöd,
då det gällde hålla Ryssland stången i Asien, Allvaret i
landets ekonomiska ställning har ju lett till, att hela Englands
national-ekonomiska politik måst revideras. Frankrike har ej
så stora intressen i Kina och kanske intet särskilt behov att
utveckla dem. Det kan själv länkas behöva använda hårdare
metoder i Indo-Kina och vill förvisso ej onödigtvis gå Japan
i vägen. I Förenta Staterna hade krisen också gått fram med
förödande styrka och blottat vissa svagheter i Amerikas hela
ekonomiska system och dess »Hoover-prosperity». Under
sådana förhållanden kunde Japan kanske hoppas på att
amerikanarna skulle betänka sig två gånger, innan de gingo till
allvarlig attack, vid Stilla havets andra strand, för att skydda
Kinas integritet i yttersta norr. För den allmänna stora
marknaden och den öppna dörren i Kina torde emellertid Amerika
ha ett mycket reelt intresse. Dess inställning till Kina var från
början vid sekelskiftet mera behärskad av allmänna principer av
vänskaplighet och frihet från varje inblandning och
karakteriserades av mera platoniskt vidhållande av »den öppna dörrens
politik», d. v. s. lika chanser för alla i ett Kina med fullt
bibehållen integritet och suveränitet. Förenta Staterna har aldrig
haft koncessioner och hade fore världskriget rätt små
ekonomiska intressen i Kina. Ett uttryck för Amerikas inställning
var dess efterskänkande av sin del av boxarskadeståndet, vars
annuitet i stället skulle användas till uppfostran av 100-tals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
