Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 12 maj 1932 - Realiteter bakom de senaste händelserna i Ostasien. Av H. von Heidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 H. VON HEIDENSTAM
s. k. »Kina» som stat, som ej närmare definieras, meningslösa.
De stora avstånden och måtten på problemen, olikheterna i de
geografiska och klimatiska förhållandena, skiftningarna i rasen
och i talspråket, de provinsiella intressena i olika delar av det
stora riket och till sist massornas politiska likgiltighet inbjuda
till splittring, i synnerhet som lokal autonomi alltid funnits,
Kina är i dag uppdelat i mer än ett dussintal i avseende på
den inre styrelsen de facto oberoende områden, under olika
hövdingar eller regeringar, som visserligen oftast i
utrikespolitiska och tull-frågor erkänna Nankingregeringen, men annars
alldeles sköta sig själva och då och då bekriga varandra.
Revolutionen 1911, särskilt efter den förste presidenten, den
förutvarande vicekungen och statsmannen Yuan-Shih-Kais
död, medförde upplösning av det, som hittills sammanhållit
det gamla Kina — kejsarmakten — utövad av kejsaren,
himmelens son, representerande den högre andliga och världsliga
auktoriteten, och därmed förlust av hela den statliga och
andliga kulturens ryggrad och huvud. Idealisten och folkledaren
Sun-Yat-Sen, som var en av grundarne av det nationalistiska
partiet, Kuo-Ming-Tang, och sedan utvecklade det på basis av
en blandning av demokratiska, kommunistiska och andra idéer,
ville småningom ersätta denna auktoritet med en folklig
självstyrelse. I praktiken har naturligt nog resultatet hittills blivit
ett fåtalets diktatur, stödd på militär makt, i så stor del av
landet, som partiet för ögonblicket behärskat.
Detta parti, som efter Sun-Yat-Sens död 1925 haft general
Chiang-Kai-Shek i spetsen, har till skillnad från de flesta av de
under första tiden uppdykande provinsgeneralerna och
hövdingarna sökt uppbygga en stomme till ett nytt enat
moderniserat Kina. Det har dock därvid ej från början hållit fast
kurs. Systemet har ändrat både form och innehåll under
tidens lopp.
Tillämpningen av — kanske borde man säga avstegen i
praktiken från — Sun-Yat-Sens egendomliga politiska dogmer och
system har växlat mellan vida ytterligheter, under omväxlande
styre av höger- och vänsterflyglar. Partiet har varit allvarligt
splittrat och dessutom egentligen aldrig fullt effektivt regerat
över mer än 3 å 5 provinser i taget och då i olika delar av landet,
till att börja med 1917—25 i Kanton, så 1926 i Hankow, och
först efter 1927 i Nanking och nedre Yangtseprovinserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
