- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugoandra årgången. 1932 /
115

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 12 maj 1932 - Reagera! Av Axel L. Romdahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REAGERA!

Av PROFESSOR AXEL L. ROMDAHL

För snart ett år sedan utsändes i bokhandeln ett arbete,
gemensamt författat av en grupp entusiastiska förkämpar för
moderna idéer inom särskilt byggnads- och stadsplanekonsten
samt konstslöjden. Det bar den suggestiva titeln »Acceptera».
Vi uppmanas med eftertryck att »acceptera den föreliggande
verkligheten». »Vi har inte behov av en gammal kulturs
urvuxna former för att uppehålla vår självaktning. Vi kan inte
smyga oss ut ur vår egen tid bakåt. Vi kan inte heller hoppa
förbi något som är besvärligt och oklart in i en utopisk
framtid.»

Man kan ej förneka, att det ligger sanning i vad som här
blivit sagt. Men sanningshalten i orden beror delvis av vilken
mening man lägger in i dem. Den beror exempelvis på vad
man menar med »en gammal kulturs urvuxna former». Om
vad som skall räknas dit kan man nog ha mer än en mening.

Att »acceptera» — det ordet kan också tagas i åtminstone ett
par betydelser. Författarne av skriften mena naturligtvis icke,
att vi vare sig vi vilja eller icke äro nödsakade att acceptera
den föreliggande verkligheten, räkna med världen som den just
nu är. Detta är den självklara förutsättningen för allt
handlande och verkande, och att så är måste ju varje omdömesgill
människa ha klart för sig. I deras mun betyder »acceptera»
ett övertygat bejakande av våra dagars verklighet såsom det
enda möjliga, det enda riktiga, ej blott i ögonblicket utan även
i den framtid vi ha att blicka hän mot och arbeta för. De
mena, att denna framtid ovillkorligen skall bli en stegrad
fortsättning av nutiden med dess tendenser inom samhällsliv,
åskådning och kulturliv.

Det är icke min avsikt att kritisera eller vederlägga den
nämnda boken, som för övrigt innehåller mycket, som kan vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 27 21:53:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1932/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free