Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 mars 1932 - Gustav Adolf och Livland. Av Ragnar Liljedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV ADOLF OCH LIVLAND 85
Konungen hade bedrövliga erfarenheter av korporationernas
egoism, kortsynthet och ovilja att samverka. Man var ense
om, att Livland och Estland hade ett särskilt svårt läge, och
att de bildade ett »brohuvud> till Finland och Sverige. Men
härav drogo konungen och provinserna diametralt motsatta
konsekvenser. För konungen var det självklart, att de, som
voro närmast »elden» och »faran», hade största intresset av att
ett skydd måtte komma till stånd. Privilegier i all ära, men
när fienden stode vid gränsen, måste landet bevisa sitt existens-
berättigande med andra medel än »några papper i ett skrin».
Korporationerna åter funno det lika självfallet, att de, som
kompensation för provinsernas utsatta läge, borde åtnjuta sär-
skilda förmåner. Konungen vek emellertid ej från sin Ööver-
tygelse, att de åtgärder, som prövats och funnits gagneliga i
Sverige också skulle kunna vara till Estlands och Livlands
bästa. Det rådande förfallet sågs från svenskt och inhemskt
håll på fullständigt motsatta sätt. Korporationerna förkastade
å priori alla nyheter. Uppgiften var enligt deras mening att
återställa en före det långvariga krigstillståndet härskande
utmärkt ordning. För svenskarna var just »ordningen» i pro-
vinserna orsaken till de olyckor, som övergått dessa. Konungen
lät Reval och det estländska ridderskapet tydligt veta, att deras
hårdnackade motstånd mot reformer skulle komma att brytas
med alla medel. Han hotade sålunda att förvandla Reval till
en fiskarby; för ridderskapet ställdes Dalarna under Gustav
Vasa som varnande exempel, hur en ohörsam landsända be-
handlades i Sverige. Gustav Adolf visste ock att tala till sina
undersåtar på andra sätt. För deputationer från Estland och
Livland gav han snabbexposéer över det allmänna politiska lä-
get i Europa och de krav, detta ställde på det svenska väldet.
I vältaliga ord bad han dem inse, att han icke kunde handla
annorlunda, än han gjorde. Han sade sig känna till och behjärta
fattigdomen i deras hemland, men det vore omöjligt att medgiva
befrielse från skyldigheter, som vilade på alla hans undersåtar.
Fullständigt genomfört blev ej 1626 års program i Estland.
Ridderskapet och Reval böjde sig visserligen för konungens
vilja och antog det, men mot reformernas verkställande restes en
obstruktion, som aldrig blev helt bruten, sannolikt därför att
efter konungens bortgång den nödiga beslutsamheten härför
saknades. Positiv vinning av reformperioden hade Estland i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
