Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 mars 1932 - Statstanke och kyrklig självstyrelse. Av Erik Schalling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSTANKE OCH KYRKLIG SJÄLVSTYRELSE 73
stift» eller 1600-talets rådsaristokratiska motvilja mot att »råda
under prästetvång» (Per Brahe d. y.) samt mot »slängen av
S:t Peters kjortel» (Axel Oxenstierna) ens av den mest
kyrkligt sinnade tolkas såsom kyrkofientlighet. Men de ge uttryck
för en gammal känslighet hos statstankens bärare mot
hierarkiska makttendenser i svenskt statsliv. Och till detta höra
otvivelaktigt kyrkans ekonomiska angelägenheter, dess
»tempo-ralia», såväl i avseende å kapital som rätt till bidrag av
skattebetalarna.
Att under nuvarande förhållanden, då stark kritik riktats
mot kommuners sätt att handhava sin ekonomi samt
uppmärksamheten fästs på brister av olika slag i den kommunala
förvaltningen, till enheter, som hittills i mycket ringa omfattning
haft affärsförvaltning om hand, obligatoriskt överflytta ett
fastighetskapital av den storlek och med den avkastning, varom
här är fråga, måste giva anledning till synnerlig betänksamhet.
Det är en otillbörlig mjukhet i känsla och tanke att, när det
gäller allmänna angelägenheter av den vikt nu är fråga om,
söka undgå att kalla ting vad de rätteligen äro. Så värdefull
torde den kommunala självstyrelsen vara och sådana dess
insatser i vårt folks politiska uppfostran, att dess värde ej
minskas av att dess brister påpekas, och att genom statens
uppsikt dessa hållas inom tillbörliga gränser. De sakkunnigas
förtröstansfulla uttalande (s. 113), att det icke torde förekomma,
att medvetet oriktiga uppgifter lämnas av pastoraten, täcker
ej problemställningen och får, då upplysningarnas
tillförlitlighet i de allra flesta fall beror på vederbörande
kassaförvaltares personer, en egendomlig relief. I realiteten skulle ett
överflyttande till pastoraten av prästlönejorden under relativt fri
förvaltningsrätt innebära en förvandling av offentlig
egendom till kommunal. En sådan omflyttning av
tillgångarna skulle säkerligen, oavsett dess viktiga
allmänpolitiska konsekvenser, i praktiken komma att utgöra ett svårt
hinder för behövliga ändringar i den kyrkliga indelningen och
organisationen.
De kostnader, alla sålunda erforderliga nybildningar eller
utvidgningar aktualisera, icke minst genom den
inkomstminskning, som plägar följa sönderbrytandet av ett
förvaltningssystem, innebära ytterligare skäl till varsamhet gent emot en
radikal omläggning av den nuvarande ordningen, som ju kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
