Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 mars 1932 - Statstanke och kyrklig självstyrelse. Av Erik Schalling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSTANKE OCH KYRKLIG SJÄLVSTYRELSE 69
är av staten oberoende, synes den riktiga behandlingsordningen
vara, att kyrkan först — i grundlagsväg — konstitueras såsom
ett rättsligt samfund, varvid dess rättigheter avgränsas gent
emot staten. Därvid bör i så fall tillika tagas under
övervägande, huruvida och i vad mån kyrkan bör fortfarande
fullgöra statliga uppgifter. I likhet med vad justitierådet Chr.
Naumann år 1878 erinrade vid granskningen i högsta
domstolen av 1873 års kyrkoförslag avser emellertid det nu
framlagda lagförslaget den svenska statskyrkan, »helst nu
icke rimligen kan vara frågan om att genom
grundlagsändringar tillvägabringa en skilsmässa mellan kyrkan och staten
utan fasthellre med iakttagande av den varsamhet, som
särskilt i detta maktpåliggande ämne är oavvislig, söka förebygga
lika mycket införandet av en högkyrklig hierarki med sina
romersk-katolska tendenser som statskyrkans förvandling till
en presbyterianförsamling» (Naumann). Sakkunnigas förslag
1931 innebär emellertid att, utan en avgränsning på sätt ovan
nämnts, på pastoraten under kontroll endast av kyrkliga
myndigheter överflytta ett fastighetsbestånd, till stor del av
kronoanslags natur, med ett värde av inemot 200 miljoner kronor,
samt i huvudsak rätten till avkastningen av kyrkofonden, 55
miljoner kronor, med dit inflytande årliga statsbidrag om c:a
5 miljoner årligen. Det skulle vara att prejudicera den
ekonomiska sidan av frågan om förhållandet mellan staten och
kyrkan att i nuvarande läge låsa fast det ekonomiska läget genom
»förankring» hos de lokala menigheterna av boställskapitalet.
För kyrkans egen del synes det vara av tvivelaktig nytta,
om det rådande ekonomiskt-administrativa sambandet med
staten och dess för båda parterna, icke minst i andligt hänseende,
fruktbringande samverkan avlöstes av en ny ordning, där den
verkliga makten, handen över lönetillgångarna, låge hos
kommunala representationer. Och indicerar icke en sådan lösning
tillika ett skrinläggande av de prästerliga önskemålen om en
rimlig revision av den gällande prästvalslagstiftningen i
riktning mot ökat tillgodoseende vid tjänstetillsättningar — där så
kräves även emot valmännen — av regeringsformens
befordringsgrunder, skicklighet och förtjänst! I pastoraten kan
röstmajoriteten i stor utsträckning vara likgiltig eller fientlig mot
kyrkan, och i varje fall kan enskildas alltid förefintliga
benägenhet att tillgodose sina egna intressen på det allmännas be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
