Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 mars 1932 - Ärftlighetsforskning och rashygien. Av Erik Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRFTLIGHETSFORSKNING OCH RASHYGIEN Ö D
icke egenskaperna själva utan de anlag, vilka under påverkan
av yttre omständigheter yttra sig som egenskaper.
Arvsenheterna, generna, äro lokaliserade i cellernas kärnor, eller
närmare bestämt i deras kromosomer; ett anlag kan grunda sig på
en eller flera enheter, och anlagen kunna på olika vis bero av och
vara bundna vid varandra; kommer så härtill, att genom
föreningen av föräldrarnas könsceller anlag från båda hållen
kombineras, så har man här ett vidsträckt, invecklat och fängslande
iakttagelseområde, den experimentella ärftlighetsforskningens
arbetsfält.
Som material för experimentella forskningar är emellertid
mänskligheten så litet ägnad som möjligt. Vill man på
människor studera de ärftlighetslagar, som forskningen fastställt,
får man inskränka sig till jämförande iakttagelser. Med
sådana sysslar också den moderna eugeniken i alla länder, och
har visserligen även ernått aktningsvärda resultat. För dessa
redogör von Hofstens bok med ingående sakkännedom och med
en kritisk varsamhet, som hans gelikar tyvärr inte alltid visat.
Nyss nämndes, att anlagen till de egenskaper en människa
företer, ärvas enligt bestämda lagar. Men egenskaperna själva
påverkas av inflytande från omgivningen och detta i högre
grad än hos andra levande varelser: uppfostran och
levnadsöden sätta sin starka prägel på den enskilda människan och
omforma henne under livets gång. Den överallt framträdande
motsättningen anlagstyp—företeelsetyp är ingenstädes så stark
som här, och medan man annars kan genom experiment
utröna, vad som hör till den ena och den andra, är den
utvägen här stängd. Det iakttagelsematerial, som på detta
område stått till buds, har varit de s. k. enäggstvillingarna, vilka
som bekant inte så sällan förekomma och som i det dagliga
livet göra sig kända genom sin förvillande likhet med
varandra. De härstamma från ett och samma ägg och ha alltså
samma arvsanlag; på dem kan således verkan av olika
uppfostran studeras, där en sådan ägt rum, vilket dock givetvis
inte är det vanligaste. Emellertid ha undersökningar just av
sådana fall gett klara bevis på anlagens oerhört stora betydelse
jämfört med uppfostran och miljöinflytande överhuvud.
Särskilt fall av medfödd degeneration, uttryckt i böjelse för
brottsliga handlingar, har visat sig i lika grad hos den ena som hos
den andra av sådana par, medan exempel kunnat anföras på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
