Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 30 jan. 1932 - Litteratur - Svensk prosakonst 1931. Av Elof Ehnmark - Hans Botwid: Det ingen visste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gäller en mystisk skatt på en uppländsk gård, som en skara arvingar
under mycken möda letar rätt på, under det att en farlig bov samtidigt är
på spår efter den. Allt går lyckligt, som tillbörligt är i romanernas värld,
och fullt reglementsenligt är det också, att ett par kärlekshistorier vävas in
i handlingen. Författarinnan har nu roat sig med att alldeles upphäva den
illusion, som varje äventyrsroman måste bygga på. Hon uppträder själv
som författarinna i boken, vilken något vårdslöst är berättad både i
jagform och i tredje person, och skildrar, hur hon från den gråa verkligheten
träder in i den värld, där allt kan hända och allt är möjligt. Men Elswig
Thunberg har inte riktigt mod att slå sig lös på allvar och helt ge sig
äventyret i våld. Något musketörlynne äger hon inte. Hon beträder
visserligen romanvärldens marker men hon håller sig hela tiden tätt intill planket
och kikar då och då halvt ängsligt mellan spjälorna tillbaka till den
städade verkligheten. Det ligger emellertid åtskilligt allvar över hennes
människoskildring och det är äkta kvinnlig värme i hennes sätt att handhava
sina figurer. Det är också något betagande i hennes naivt flickaktiga sätt
att berätta, Som helhet är Resa till romanernas värld en bagatell, men en
mycket älskvärd bagatell.
Till sist må nämnas novellsamlingen Det ingen visste, vilken till
författare har den förut som lyriker uppmärksammade Hans Botwid.
Samlingen är präglad av formell mognad och en mycket personlig livssyn.
Skildringssättet är helt objektivt, men det är egentligen ett enda tema, som
varieras i de fyra novellerna. De handla om den svages hjälplöshet och
det hårdas och ondas segerrika styrka. Främst står Direktörsfejden, med
motiv från modernt kontorsliv, där Botwid utmärkt tecknat en tjockhudad
och hänsynslös strebertyp, farlig att komma i vägen för men också
utrustad med en sorts naiv och godmodig komik i all sin buffelaktiga
framfusighet, en typ, som verkligen träffats ovanligt väl och skildrats
förvånansvärt säkert, De övriga novellerna stå inte lika högt, men Botwid
visar sig dock i sin debut som prosaförfattare vara ett namn att räkna
med bland de många yngre förmågor, som år 1931 kämpat om den läsande
allmänhetens bevågenhet.
Elof Ehnmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
